Meadow Mint

Hmm, planering planering. Sitter och planerar sluttampen av årets tävlingssäsong. Denna har verkligen gått fort men några tävlingar e kvar men jag får det inte att gå ihop.
Skulle vilja rida fornabodaritten på Nahim, 50 el 80km men ingen kan köra oss. Har försökt fjäska för folk men eftersom man får köra dagen innan (det är typ ovanför örebro så det tar ju sin lilla tid) så är det svårt att hitta någon som kan åka vind för våg. Dessutom hitta någon som tar hand om hästarna här hemma, fast när dom går på bete/lösdrift kan till och med farsan ta hand om dem.
Sen är där en ritt i danmark som jag tänkt rida men vill inte ta ut Nahim på den för den är bara 45km, skulle passa Cabbis eller Wictoria bättre.
Sen har vi då Hallandsritten som jag tänker ta ut Amber i och försvara DM titeln och dagen efter tänker ja rida Nahim i Danmark. Men han skulle behöva en ritt innan 25 oktober hmm. Önskar man hade en tävlingsbiten pappa som vill köra men han nöjer sig med att köra de kortare sträckorna min stackars mamma kan ju inte alltid vara ett offer;-)

På tal om tävling, här är en go och glad Amber efter godkänd 120km ritt vid Billinge, vi gömmer oss här under tältet för de ösregnar.

Hur som helst, idag red jag Nahim till Örnaberga blev intervallträning. Travade 10min och skrittade 4min x6. Jag har ju en bit dit så det blev lång uppvärmning och avskrittning. Var ute i 2h och 53 och det blev 25,5km. Han var riktgit tramsig idag, men man kan inte alltid vara snäll.
Mister Nahim på väg hemåt

Var även uppe hos G och red Samwise, var ute i 1h & 17min 13,5km. Har inte ridit honom sen han var bebishäst så det avr kul att rida honom påriktigt, en väldigt speciell häst men otroligt trevlig.
När jag skulle fånga honom så kunde jag givetvis inte det, gick runder ett tag men fick se mig besegrad. Gick och sa till M att nää du jag kan inte fånga honom, kan du testa. M går ut i hagen via öppningen (tydligen var det de felet jag gjorde, att gå in från fel håll) går fram till Samwise som stoppar huvudet i grimman och följer snällt med. Suck vilket nederlag (för mig alltså) haha. Men jag får väl ta det med en nypa salt.
Jake i min cykelkorg, han ser värsta stor ut men live är han bara lilla knytet...

Och Jasper. Knaske inte de mest exotiska eller attraktiva katterna men huvudsaken är att de numera har ett hem.

Peace out

Ah, det var faktiskt skönare än jag trott att snooza i min egna säng, hallå sängfjädrarna vad jag saknat er. Eller så är det för jag har ett sånt mysigt täcke, det är riktigt skönt att rulla ihopa sig till en boll under allt puff. Tack till brossan för han gav mig det fina täcket. Mitt gamla hade verkligen sett sina sista dagar, eller säger man bästa? Hade de täcket i typ 15år, kan ni tänka er all snusk där? blää.

Jag läste lite i min blogg på skoj och blev alledes mörkrädd när jag såg alla stavfel, antingen har jag för bråttom när jag skriver eller så är jag dålig på att stava. Men är man dålig på att stava tycker jag inte att jag skulle se att jag stavat fel såhär efteråt, då skulle jag ju bara tycka det såg helt rätt ut. Nää det är ett mysterium

Idag har vi haft tradigt väder, regn regn och lite mer regn. Antar att det dåliga vädret uppifrån slutligen hittat till oss här nere vid kusten också. När jag var ute på tur med Nahim idag såg vi snabbt ut som ett par dränkta råttor, men trots regnet och vår ständiga österlenar blåst gick han på bra i omgångar. Han är alltid seg i början och efter ett tag blir han bara mer och mer alert, kul gosse det där. Men sen blev det för mycket regn så han ville gå med huvudet mellan benen för att söka skydd (vilket jag kan förstå) han verkade tycka att jag var riktigt dum som drog ut honom i sånt hemskt väder.
Red 9km och var ute i 1h & 10min

Flyttade Amber och Nahim till en ny hage så dom kan få gotta sig lite. Amber spenderadeflera minuter med att bara springa runt och inspektera hagen, hon har ju trots allt inte gått i den hagen på en månad, alltså är det som en ny värld för henne.
Hon ser fin ut i kroppen dock är jag orolig att det ska bli överben där hon fjantade med frambenen (v.f). Hon känns lite knövlig men inte varm eller öm eller nått sånt men ändå lite. Folk säger att jag är tramsig men efter år av otur har jag blivit en hönsmamma som springer med salvor och sårrengörning i bakfickan. Amber har ju i princip alltid nya sår.
Men jag får se hur det blir, men jag har iaf lärt mig att hon måste ha skydd på frambenen vid första slingan om jag ska hålla in henne. För som sagt stampar hon ordentligt av irritation och tramsar sig vilket leder till dessa små såren på frambenen.

Och jag har lite små genombrott att meddela, Lina går numera att fånga hyffsat snabbt. Varjegång får man driva iväg henne (alltså inte jaga utan snarare visa att jag bestämmer och är din ledare alltså ska du flytta dig för mig) och när jag sen ber henne att stanna gör hon ofta det tillslut och låter mig klappa om henne och även ta henne på huvudet. Kan även gå ifrån och sedan komma tillbaka och hon står still. Ibland tar hon även några steg mot mig när jag går iväg:)

Och vet ni, en rolig sak. Där vi bor är ju ett litet samhälle där alla vet vem alla är och vad dom gjorde förra helgen. Iaf så var en från byn ute och gick med sin hund och ett par små små kattungar har börjat stryka omkring här, antagligen är deras mamma död. Men iaf så började ungarna springa efter denna människan och hon blev alledes till sig och schasade, tjoade att katterna skulle försvinna då dom stirrade upp hennes hund (som förövrigt typ inte brydde sig, vi "råkade" smygtitta på hela förloppet), hon liksom std och sa sånt rätt ut precis som om dessa moderlösa ungarna skulle bry sig.
Hon blev mer och mer ilsken på dessa stackars små katterna haha. Men på något sätt tog hon sig därifrån levande och hunden dog inte av stressen. MEN vi fick senare ett samtal av hennes svärfar som ringde åt hennes vägnar, hon tyckte vi borde ta bättre hand om våra djur så dom inte följde med andra hem....(låter nästan som en lördagskväll ute på krogen) haha. Vi bara lilla vän det där är inte våra katter, bara för vi har ett stall så måste det vara våra katter? Och sen avslutade farsan samtalet med att säga till gubben din svärdotter (ok han sa hennes namn men jag ska inte måla ut allt) att hon kan ringa oss själv om det är något, hon har ju tydligen vårt nummer sen slängde farsan på luren. Hahaha som folk kan störa sig på saker!
Nämnas bör är att det är inte första gången denna männsikan gnäller utan min farsa har kännt henne sen dom var unga och alltid är något fel. Hon brukar skälla på mig när jag lugnt och stilla är ute och går med min hund att jag inte får vara där å där samt ska hålla mig borta från henne och hennes stackars hund (som för övrigt är den som skäller, drar och är störig medan min Chester inte säger ett pip).

Men vi tyckte faktiskt synd om de där kattungarna och började mata dem senare så dom inte skulle rymma efter den stackars människan igen. Dock stannade nog en kvar där nere i byn men två är kvar vid vårt stall. Vi gissar på att det är sommarkatter, vi har massor av sommargäster här och ofta bara åker dom sen och lämnar bla katter vind för våg. Man märkte tydligt att dom var vana vid människor, dom sprang direkt fram till oss och ville bli klappade. Oftast tycker jag små kattungar brukar fräsa och vara rädda för en, stallkatter iaf.
Dessa är dessutom alledes för små för att vara utan mamma men nu har dom iaf oss:) Den ena har jag döpt till Jake. Efter en av karaktärerna i Twilight böckerna och den andra kallar jag för Jasper (också Twilight snubbe).
Bilder kommer senare på de små liven. Orkar inte förminska bilderna nu då klockan är alledes för mycket.

Peace

Då var man hemma igen, saknar redand en mysiga stugan vi bodde i. Skulle kunna stanna där ett tag till och bara relaxa faktiskt.
Men hur som helst tog vi oss hem och Amber blev lycklig över att vi var hemma. Gick igenom henne lite noggrannare innan jag släppte ut henne, hon var lite svullen i frambenen vilket jag kan förstå men i övrigt fin:)
Det första Amber gjorde (ok nästan första då hon först tog några tuggor gräs) var att börja trava runder med en super lycklig Nahim
Precis utsläppt i hagen efter stått i släp i över 5h. Innan dess har hon stått stilla i box sen ritten, ganska ok tycker jag:)

Sen var man ju tvungen att rulla sig lite...

Sen försökte hon hitta lite gräs...utan lycka dock. Ska släppa henne på lite bättre bete imorgon (nej idag blir det med tanke på tiden hehe)
När jag gick förbi med en matspan var Amber sig själv och kom genast springande, wei Amber!


Kolla in mina zebrabrallor, ganska skumma eller hur?! Iaf är denna bilden tagen på sista groomstoppet vid den näst sista slingan och Amber hade fortfarande humöret uppe:)

Nu ska jag få besök av en viss John B. Inte lika kul att sova i min egna säng efter ha sovit i den i stugan. Ok den var inte särskilt exklusiv men det mesta är bra jämfört med min där fjädringarna har varit i sönder i något år så dom sticker rätt upp i ryggen, aj. Varför köper hon inte en ny säng säger ni då? Jo för det är roligare att köpa något till hästarna eller spara till tävlingarna. Varenda lilla slant man får går direkt till hästeriet av någon aneldning...

Peace

Vi sitter nu i bilen på väg hem, har inte långt kvar nu men sista biten e alltid drygast så jag plockade fram mister dator. Jag är förvånansvärt ok i kroppen idag, trodde jag skulle behöva ta mig fram med rullator men nöjer mig med käpp;-) haha nää inte ens käpp behövs. Jag har bara ont i "hålla in" musklerna dvs högt upp på ryggen ut till axlarna och i mitt dumma ben känns det lite men annars känns det prima ballerina. Och Amber då? jo i fm när vi packat ihopa allt från stugan styrde vi mot stallet för att mocka box och ja hämta hästen så möttes vi av en pigg och glad Amber:) När hon stod i gången när jag mockade sprätte hon runder som vanligt och såg fin ut i kroppen, allt kraftfoder var uppätitoch hon åt mer mat när ja gav henne. Tog ut och sprang med henne kall (dvs direkt ur boxen) och hon sprang lika glatt som alltid och jag fick bromsa in henne, det är min Amber det! Det var iaf en underbart härlig syn att se henne så fin och inte stå och hänga i ett hörn helt tagen av allt. Sen vill jag även säga tack till Jessica H som tipsade om att smeta på massor med glidslem vid sadelgjordsläget för att förhindra skav, det var en stor skillnad! så igår var där typ glidslem överallt, riktigt äckligt och som det låter, slemmigt. Men om det hjälper så är det min vän, mer glidslem åt folket!(och dess hästar) Stort tack till billingens distans för en jätte bra arrangerad tävling! Trots det knepiga underlaget bitvis utmed banan tycker jag det är en härlig ritt, underbar natur och arrangörerna kan ju inte styra över vädret som resulterar i bla.lera. Och alla funktionärerna var jätte goa och hjälpsamma samt härliga veterinärer, ja hela den kombinationen gjorde att man trivdes som fisken i vattnet, eloge till er alla som orkar med att arrangera tävlingar! Och till bloggläsarna, det kommer lite bilder ikväll:) Peace

Jag är numera kändis, varför säger ni? jo för mina knasiga ridbrallor. Ganska många huvuden vändes när ja kom förbi, ja märkte nog det haha. Fick många många kommentarer om dem plus att Carro (som var en jätte bra speaker) fick allas uppmärksamhet om att ta en titt på dem hehe.
Bilder på mina spektaktulära brallor kommer...var beredda att chockeras. Det såg ut som om jag red i en pyjamas haha.

Ok nu till dagen i sig. Det blev en riktigt lyckad dag. För besiktning gick som sagt bra 44 i puls och ja allt såg bra ut. Amber tyckte det var helt ok att sova borta och var allmänt glad och nöjd.
Vi var bara tre stycken startande i min klass så det var bra förutsättning för Amber som lätt blir stirrig vid många startande.
Första slingan var 40km och vi låg på rätt bra där, bråkade en del med Amber då hon inte ville lugna ner sig. Maria och Power bestämmde tempot direkt och det var lite fortare än vad jag planerat till Amber men jag testade två gånger att låta dem rida iväg och det gick inte alls, Amber blev helt fnoskig. Och när jag sen hängde på dem så blev hon ruskigt tjurig över att få ligga bak. Så ni kan tänka er mitt dilemma, hon vill inte ha dem längre fram och vill inte vara direkt bakom, bara framför som gäller vilket inte var en möjlighet idag.
Detta resulterade i att jag tyckte att Amber inte kändes helt 100, hon stampade på och blev svår att sitta på, när vi väl kom in i grinden fick jag bekräftelse på att hon tramsat runder, hon hade en massa små sår på v.f pga slår med huvudet i irritation samt skuttar runder. Det var inte särskilt "farliga" sår men eftersom det var så många små såg de lite otäckt ut men veterinären tyckte inte något om det direkt.
Tvättade rent såren och gick nog rätt snabbt in i grinden. Hon hade 52 i puls och fick en 1:a på tarmljud. Dom tyckte i övrigt att hon såg otroligt glad ut och när jag sprang upp med henne hann jag knappt med.

Ut på slinga två, jag var lite långsammare i grinden för att båda Mariorna skulle få ett försprång så jag skulle slipa en sur Amber, har alltid gillat att rida själv men tänkter att när vi rider såhär långt är det bra med sällskap. Fast jag upptäckte att vi även trivdes själva på längre distanser.
Slinga två var 32km och otroligt svår att rida, upp ner och massor av dåliga underlag så det blev till att skritta en hel del inne i skogen. Där var massor med sankmark, stenigt och speciellt halt.
Amber håller en bra frisk trav´, jag har även insett att detta är det lägsta tempot Amber kan gå som vi gick idag. Vi lyckades hela tiden trava ikapp Maria och Ramsa men jag stod länge vid groomstoppen så de kunde rida iväg en bit före mig=Amber lite mer acceptabel att sitta på.
Fick sitta och hålla in Amber hela tiden. Amber har varit otroligt duktig med att äta och dricka, hon har ätit som in i och druckit vid alla utom två stopp, hon vet vad som gäller nu:) Fin tjej.
In till andra grinden, eftersom vi inte har någon brådska har jag tagit det lugnt i grindarna och har inte haft problem med pulsen alls.
Vi pulsade än en gång in på 52 (eller snarare Amber, inte vi;-) Hon var inte ens svettig utan allmänt fräsch trots att jag suttit och tjyvhållit hela tiden. Nu var magen igång så vi fick inga anmärkningar där denna gången, vi fick dock en 1:a på sår denna gången vilket jag förstår.
Vid upptravningen fick jag fina kommentarer om hur fin hon såg ut och än en gång försökte hon trava iväg med mig haha.

Slinga 3, denna var 30km och den härligaste slingan. Vi bråkade lite på slutet då Amber blev piggare och piggare ju längre vi red, så lustigt. Då och då red vi ikapp men då saktade vi av då jag beslutat mig för att Amber SKA lära sig att det är jag som bestämmer, det kommer liksom nästan alltid finnas någon framför med tanke på att det ofta är många klasser.
In i grinden och precis som förut var hon inte svettig och öronen pekade som så ofta rakt fram. Hon hade 58 i puls, jätte bra då hon brukar ligga högre.
Hade den där 1:an kvar på sår men inget mer, ingen uttorking än och magen var i bra trim. Hon såg jättefin ut! Jag trodde aldrigm hon skulle se så fräsch ut, vi har ju trots allt inte gått såhär långt förut.

Nu kom molnen det duggade lite på förra slingan men nu började det lite smått som höll i. Sista slingan var bara 18km men det började blåsa upp och regnet ökade och höll i. Men Amber knattade på utan problem, har inte behövt driva eller något en enda gång, även denna slingan fick jag hålla in henne. Släppte jag på tyglarna för mycket drog hon på ordentligt.
Denna slingan var Amber hungrig hon åt rikligt med gräs i farten och hon åt äpplen vid flera groomstopp under dagen samt kraftfoder och gräs vid vilotiden, riktigt bra flyt hade hon med maten:)
Delar av denna slingan var knepig och där var ställen som jag tyckte var riktigt otäcka och det blev många skrittsträckor då jag ansåg att det i princip var omöjligt att ha någon annan gångart, otroligt svårt med all leran och i leran massor av sten samt stigande terräng.
Flera stycken red fel under dagen men jag och Amber had einga problem för en gångskull. Förra året red jag fel här, red en hel mil fel riktigt drygt.

När vi galopperade över mållinjen i regnet var det på en fortfarande pigg Amber som dock var glad att vi var i mål. Jag var lite rädd att hon skulle börja frysa då det regnade och blåste rätt bra men hin gick igenom fint i grinden, hon var självklart mentalt trött då det är stor skillnad på 80km och 120km. Men kroppsligt var där inga problem.
Jag såg ingen anledning att vänta ut tiden utan gick rätt snabbt in så hon inte skulle bli stel, 60 vi puls och inga övriga anmärkningar merän 1:a på sår.
Hon travade upp glatt och dom tyckte hon såg pigg och glad ut, hurra vi var godkända på våran första 120km ritt!!!!!! Lycka på hög nivå! Speciellt när man har en knepig häst som Amber att rida, det känns extra när det går bra då.

Glada i hatten gick vi bort till tältet och pysslade om Amber samt gav henne mer mat (dock ville hon nästan bara trycka i sig gräs nonstop) när regnet började vräcka ner så satte jag mig som en drottning under vårat tält och Amber följde med och tog skydd från regnet. Dock frös jag som en gnu då jag ridit ett tag i regnet och jag hade ingen tröja vid tältet.
Trots att jag var kall och hade världens sunkigaste skor var jag alert nopg att börja packa ihop allt och stuva in det i bilen medans min stackars groom (mamma) att och höll amber ett tag.
Efter en stunds väntan slängde vi in Amber i släpet medan vi tog ner tält och så sen var det bara att åka till stallet och linda in och ge amber mer mat samt massor med klappar:)

Snuskiga, stinkande och blöta gasade morsan och jag iväg för att leta reda på någon mack och köpa något att gotta oss med som beröm för allt slit.
Nu har vi suttit och slackat i våran mysiga stuga. Det kommer ta ett tag och smälta det här. Men ba känns det iaf;-)
Vi styr kosan hemåt imorgon någon gång.

Vann klassen gjorde Maria på Power. Eftersom vi bara var tre i klassen blev bara en placerad;-) Fast jag kom tvåa, eller näst sist om man nu vill det haha. Och sen strax efter mig kom Maria på Ramsa.
Min ridtid blev något på 8h, snittempo 13,7km/h vilket jag blev förvånad över då man har fått ta det väldigt lugnt på många många ställen pga banan men Amber har bra flyt i steget så jag antar hon tar för sig snabbt igen.

Så för att sammanfatta har det varit en bra dag bara lite små irriterad imellanåt på Amber då jag tycker det är så onödigt att vi ska bråka men men. Jag har haft lite bekymmer med mitt ben som jag alltid har annars har det gått otroligt mycket lättare att rida på än vad jag trodde, har inte känt mig trött en enda gång eller så. som sagt bara det här benet som gjorde det lite tuffare för mig då och då samt hade jag världens värk så jag tryckte i mig både alvedon, panodil och ibumetin (riktig fin mix haha) inte allt på en gång dock men värken kom tillbaka så sanbbt så då var det att rota i lådorna efter var man hittade.
Men vi överlevde ju och var på bra humör:)

Peace out

Ja nu talar jag inte om mig eller Amber, utan en riktig stek, men det kommer jag till snart;-)

Iaf nu sitter jag och morsan i världens mysigaste stuga och hon löser korsord samt kollar in glidslemmet vi köpt... å jag spanar och spånar (dock inte på glidslemmet). Vi kom lyckligt fram efter en bilfärd fylld med ätande, jag har svullnat upp som en ballong de senaste dagarna blää.

Väl framme var vi och Emelie/Sol de första som vet.besiktade. Amber såg fin ut, mycket livad men lyckades ändå ha 44 i puls, hon kan vara rätt högpulsad även fast hon inte gjort något direkt ansträngande.
Sen slängde vi in hästen i släpen och drog till stallet där Amber ska tillbringa några nätter. Det första hon gjorde när hon kom i boxen var att börja äta torvet! hon har aldrig stått på det förut men tycker ändå hon borde ha någon självbevarelsedrift. Men när höet och lite kraftfoder kom tryckte hon i sig de istället.

Tradigt nog så är Rebellen och Terese strukna, har inte hunnit att ta reda på varför samt Kjelle å Dinamith kommer inte heller. Men Maria har efteranmält sig på Power i våran klass och jag måste säga jag blev lite besviken då hon kommer hålla högre tempo än mig vilket kommer göra Amber tossig när hon rider iväg. Innan visste jag hur de andra skulle rida så då kunde jag lägga mig först men ändå ta det lugnt = Amber avslappnad. Ja ja vi får väl se hur det går.
Morsan och jag har iaf satt upp tält och burit ut lite saker så vi ska inte behöva tänka på det sådär i morgonkvisten. Starten går 07.00.

När vi satt upp tält, besiktigat häst, lyssnat på bangenomgång var det dags att leta upp var vi skulle sova, det visade sig vara en bit ifrån så klockan blev lite mycket innan vi var på plats. Och trots att jag tryckt i mig digestivkex, nötter, banan och äpple samt en korv så var vi hungriga.
Vi blev hänvisade till hotellet som låg i närheten annars skulle vi enligt personalen här behöva åka till stan jaha då testar vi väl hotell resturangen. Där blev vi snästa till och när vi frågade om saker så gick en sur servitris och kom inte tillbaka till oss igen, trevlig service... så vi stack. Men vi var ju fortfarande hungriga, in i bilen och så får vi väl köra till stan då. Och det visade sig att stan som verkade vara s besvärlig låg typ max två minuter bort och ja va ju skövde så vi stannade vid första bästa pizzeria. Där fick vi sen sitta och snoozvänta medan dom mörbultade en stackars bit fläsk så den var så mager och torr att man kunnat tro det var en skorpa. I en halvtimme stod han och stekte potatisen i slowmotion, alltså verkligen långsamt det såg ut som han delade den i sån step man kan trycka på dvd:n, väldigt underhållande. Medan och stod där och drömmde stod den andra och bankade, tryckte, och karvade köttet tills det knappt var något kvar. Riktigt komiskt var det;-)
Tillslut fick vi äntligen maten och kunde köra tillbaka till stugan och njuta över våra mörbultade små stekar...

Vårt äventyr fortsätter;-)

Peace

nu sitter jag i bilen på väg till billingeritten, eller rättaresagt lerdala;)
vi  blev lite försenade då Lina rymde för oss i morse, hon sprang rätt över mig när jag öppnade boxdörren och givetvis sprang hon ner och ut på vägen, hon var nära att bli påkörd och givetvis kunde jag inte fånga henne och hon sprang bara längre och längre iväg. Jag försökte gå runt henne så hon iaf skulle vända och springa tillbaka, tillslut gjorde hon det och sprang upp mot stallet igen, då var det bara stt snabbt stänga så hon var fast där nere, puh att ingen plycka inträffade. Fick tillslut tag i henne, farsan fick komma och hjälpa mig "valla" in henne i en hörna så jag kunde sätta på grimman efter en slitning.
Nu kan jag alltså inte ha henne i vanlig hage då hon spränger staket och man måste vara snabbare än en vessla vid boxen, detta är kämpigt och oehört jobbigt.

När Lina väl var i sin box badade jag amber och packade in allt i bilen, sen var det bara till att sticka iväg. Nu är vi i Ljungby, alltså en bra bit kvar;-)

Önskar alla som ska rida billinge imorgon lycka till! ¨Håller tummarna extra för Emelie på Sol, Terese på min Rebell och Frida på Cadam (alla i SM klassen) heja heja!

Peace

Tack för uppmuntrande kommentarerna man får, trodde först folk skulle sucka och kasta galla över en för man råkade byta ämne en gång (från hästar) och faktiskt erkänna att man mår dåligt.
Men sen vet jag att det finns så många fler där ute som också har sina dagar, det är en tröstande tanke att man inte är ensam.

Nu nästa vecka blir skaer och ting nog bättre för mig iaf, då börjar mina vanliga rutiner och besök på sjukan. Har varit uppehåll nästan hela sommaren och jag ska få reda på lite provsvar samt få nya mediciner igen. Vilket jag tror ska göra så jag sover bättre och inte mår så illa. Avskyr egentligen att proppa i mig tabletter men kan tyvärr inte vara utan vissa, tänker dock inte gå in mer på det där.

Idag har jag ahft framsteg med Lina. Först borstade jag henne och försökte mysa med henne i allmänhet i boxen. först var hon hyper stressad sket titt som tätt och nästan darrade. Men tillslut mös damen lite och började snusa lite på mig samt blåsa varm och behaglig luft i mitt ansikte. Sen gick vi ut så lät jag henne beta och sen blev det arbete i roundpennen. Först sprang hon runder som en gnu och här inne är det lättare att arbeta än i hagen. Här kunde jag skicka bort henne/få henne att vända osv när jag ville och inte gå efter henne. Detta gjorde henne mycket förvirrad så hon stannade upp flera gånger och stirrade på mig, då fortsatte jag driva henne undan så som en ledarhäst skulle gjort och tillslut tro det eller ej kunde jag stanna upp henne och gå fram till damen och klia henne på huvudet, halsen och backa henne. Efter några gånger följde hon även efter mig! weehoo vad lycklig man blev. Hon är fortfarande slåig med huvudet och så men det var enorm skillnad.
Hon fick gå ute några timmar och då och då gick jag in för att klappa henne, varjegång jag gick ut och sen in igen så fick jag börja om med att "skicka" iväg henne, inte en enda gång kunde jag gå fram utan att behöva börja om processen med vändningar osv. Men tillslut stannade hon iaf upp och lät mig klappa henne.
När jag tog in henne i boxen kunde jag även ta av grimman och kela med henne och än en gång blåste hon luft på mig i ansiktet och typ la mulen på min axel. Usch vad glad man blir.
När jag sen gav henne mer vatten drack hon till och med när jag höll på med vattnet, ännu ett tecken på att hon börjar lite på mig.
Som ni förstår kommer det bli mycket skrivande om Lina då det är ett stort projekt jag tagit mig på och det är ganska kul och skriva om.

Tog även en skrittur på en mycket pigg Amber, idag var hon pigg på ett roligt sätt för nu ville hon framåt men lyssnade ändå på mig. Hon skrittade på utav helsike och kändes jättefin inför billinge. Men jag är faktiskt rädd att jag ska stupa, är halvdöd om dagarna och jag blir lika förvånad varje kväll att jag inte kolapsat. Hmmm.
Vi var ute i ca 1½h blev lite klättring och som sagt endast skritt. Strödde en box till henne och lät henne stå inne över natten så hon riktigt vilar upp sig inför resan imorgon plus att Lina tyckte det var kul med sällskap.
Vi har fixat staketet som Lina drog isönder så imorgon får hon gå i sin hage igen, kan ju inte låta henne stå inne alla dagarna jag är borta.

Amberino

Nahim fick vila idag då han gått fyra dagar i rad, dags att vila lite. Dock förstår inte han meningen med vila.
Efter flera maskiner tvätt, cykeltur i motvind till stan för att göra ärenden, tömning av alla sopor, diskat, hänga upp tvätt och ta ner tvätt, vattning av alla djuren, fixat hos Lina och Amber samt rengörning av vattentunnor och saker som ska med till billinge så hade jag äntligen tid till att gå ut till hästarna som är vid lösdriften. Det var rätt sent så jag hann inte rida så jag longerade Wictoria ett tag och tillslut gick det riktigt fint.
Gick en stund med Pelle i grimma, han är inte lika mycket hanterad som Sue, alltså är han något motsträvigare;-) Men han är rätt foglig ändå. Lyfte lite tassar och han tramsade bara på ett ben alltså fick han lyfta lite fler gånger;-)
Gick även lite med Sue och även på henne lyfte jag tassar och klämde/kände lite varstans. Örjan hade gått iväg så jag tyckte det avr för mörkt för att sticka efter honom.

Nu ska jag sova.
Peace

Vet egentligen inte vad jag ska skriva, orkar inte skriva men ändå sitter jag här. Lite lustigt, orkar knappt ta mig igenom en dag, det är svårt nog att bara gå. Ramlade ihopa innan idag och sov, sovde i flera timmar mitt på dagen och nu sitter jag som sagt här... så sorligt.

Amber fick nya skor idag (eller än en gång är klockan, ok tiden efter midnatt så tekniskt sett var det igår...) så nu hoppas vi de sitter kvar under billingeritten. För övrigt var jag än en gång i stryka mig tankar och var väldigt nära på att göra det, inte för Amber ser dålig ut utan jag. Har förlorat gnistan och inte hjälper det med allt som händer här hemma vilket gör det svårt att se imorgon. Men jag testar, det är iaf en chans att komma ifrån ett par dagar.

Idag fick Amber vila, men jag såg att hon som vanligt motionerade sig själv i hagen.
Nahim blev riden, go och glad kex choklad, Åsa tog honom på en tur. För som sagt sen blir det operation för henne, som jag för övrigt hoppas går lika bra som förra gången så hon slipper värk i händerna (eller handen då den andra blivit bra efter likadan operation).
Nu när Ballad är såld har Åsa ridit Nahim några gånger och det funkar bra så framöver får Nahim en medryttare någon gång ibland av Åsa vilket underlättar för oss alla plus att det är kul att ibland ha lite sällskap när man rider. Annars harvar jag alltid runt ensam.

Tömkörde Soda en stund och detgick jätte bra, han är en otroligt känslig och lättlärd häst att jobba med. Det är alltid lika kul och jag blir så glad när jag pysslar om honom.
Trimmade till Scooter, hennes fula mohawk har blivit enorm så nu satte jag äntligen saxen i den, inte blev det bra. Jag var så vinglig i handen att det blev alledes krokigt, och inte hade jag ork att rätta till det så det fick bli som det blev.
Se longerade jag henne ett tag och bråkade en stund men tillslut kom Scooter på att vi faktiskt kan sammarbeta så när det klickade slutade jag och satt upp och red (läs åkte) henne en liten stund. Gick jätte bra. Folk stannade upp och stod och glodde när jag jobabde med Scooter, jag har en tendens till att överdriva mina "braaaa" för att ge arbetet en positiv effekt men när jag stannade till och lyssnade på mig själv insåg jag att det låter rätt roligt.

När Scooter var borstad efter turen red jag Wictoria en stund blev mest uppmjukande övningar och en massa krumelurer. Som vanligt börjar hon med att gå löjligt högt med huvudet men slappnar strax av och går riktigt fint, duktig flicka:) Avslutade med lite övningar på ryggen såsom rida baklänges och snurra runder i sadeln. det var mest för att pigga upp mig själv;-)

Sen gick jag lite med Sue i grimma och lyfte hovar och sådant, eftersom hon är en Morgan är det väldigt odramatsikt vilket jag älskar med dessa hästarna. Borstade även Örjan lite.
Imorgon tänkte jag gå lite med Pelle och Örjan i grimma, det blir lätt att man glömmer sådant när dom går på det stora betet.

Bebisarna

Sist hade jag en rejäl dust med Lina. Eftersom jag är som jag är just nu började jag lipa men inga tårar kom, ni vet när man är så ledsen att man bara vill stört yla men inte kommer en tår, allt e bara så hopplöst liksom. Hon brakade igenom staketet och drog med sig en påle, hmm inte kul sådär på kvällskvisten. Så det blev en lång stunds försöka fånga Lina. Ensam är man ju som alltid också. Men tillslut lyckades jag få tag i henne och allt jag kände var lättnad. När jag väl har henne är hon hur go som helst, det är det jag inte förstår. Jag vet att ingen slagit henne eller så förut och jag har aldrig varit våldsam eller något mot henne, men ändå är hon livrädd när man ska fånga henne. Och jag vill försöka jobba henne i roundpennen men hur lätt är det när jag inte ens får henne dit?
Eftersom hon pajade hagen och det var alledes mörkt ute ställde jag in henne i stallet så nu får hon gå där tills hon litar på mig mer. Hon går ju ändå bara i sjukhage och ska ta det lugnt så för den sakens skull är jag inte orolig, ska gå lite promenader med henne och bara göra positiva saker så hon ser att inget hemskt händer. Dom gångerna jag fångat henne har jag dessutom alltid gett henne den ranson mat hon får (utöver höet alltså) så det ser jag inte som något negativt betonat heller...
Ja ja, hon var iaf i stundens hetta mycket billig vill jag lova er. Och inte hjälper det att bli arg på henne, då kommer jag aldrig i närheten så det blir många djupa andetag;-)

Lina, hon har redan börjat ta sig efter bara ha varit här en vecka.

Nu till en bildbom, kände lite för att titta på bilder idag. Glömde ju visa lite bilder jag tog när jag var uppe och jobbade hos G nyligen.
Nya modet, en hästvägg. Hästen är även känd som Viggo.

Sune

Deras kissekatt hade fått bebisar!

 Jobbiga Winnie, varför är hon jobbig? Jo för varjegång man fyller på vattnet kommer hon och välter ut det. Hon leker som in i och verkar tycka det är toppen att plaska i vatten.

I juli var jag och tittade på ponnydressyren och huntingen på Falsterbo, några bilder därifrån:
Min favorit, ridponny hingsten Verdi. Riktigt snygg grabb med massor av gångarter.

Från huntingen, jag älskar terrängdelen!

Tillbaka hos G:
Big Ben har ett perfekt namn. Han är det största arabfölet jag någonsin sett. Han ser ut som ett stort halvblod enligt mig;-)

Syrran är mer petit, otroligt sockersöt och social tös. Hon är e: Daffaq och u: Wilma Walewska

Jag skulle kunna ta alla dessa 3 1års hingstarna hem. Väldigt läckra och måste ju bli bra racers!

Mad Makz

2 åriga valacken Wincent

Denna 1års pojken e: Daffaq vill ja ha! Men vill ju inte ha fler unghingstar, därför köpte jag Lina men nu såhär efter blir man lite så, gjorde jag rätt val?
Iaf är Winston urläcker. Är svag för fuxar.

Nä man kanske skulle ta och försöka sova... jag drar mig för det dock, så tungt. Då blir det liksom morgon så snabbt. Vill inte ha en ny dag nu när denna äntligen är slut. Oj så fel det där lät, men jag förstår iaf.

Peace....

Jag glömde att berätta att jag var på derbyt i förrgår (söndags) eller jag ser nu att det är efter midnatt så tekniskt sett är det dagen före förrgår eller hur man uttrycker sig.

Jag åkte egentligen dit bara för att få se Viggo och Habib men som vanligt sugs man upp av den underbara atmosfären som bara finns kring galoppsporten.
Viggo kämpade på bra och är verkligen i en klass för sig jämfört med de andra skandinaviska hästarna. Jag trodde på placering och jag hade rätt. Plus att jag trodde de två franskingarna (dock inte helt fransk avlade men uppfödda där) skulle ligga på topp vilket dom också gjorde.
Hingsten Sankado (FR) vann, han såg ut som en löpmaskin, helt annan typ än de andra. Nu när jag tittade på bilderna trodde jag först bilderna hamnat i fel ordning då där råkat hamnat ett engelskt fullblod bland araberna, men nää de va ju just Sankado. Tvåa var Sharima (FR) som är efter en av de bästa franska hingstarna Dormane (FR), som för övrigt är farfar till våran lilla Örjan;-) Och trea var Viggo!

Viggo och Sharima

Sankado på väg till vinnarcirkeln

Dom tre kämpade ett tag men sen drog sankado iväg, ett tag trodde jag att han skulle ta andra placeringen men en bit innan mållinjen lyckades även Sharima sticka någon längd.
Sankado bröt dessutom banrekordet med 1,5 sekunder.
Det var 11 längder till 4:an, jätte kul var att Toni kom 4:a som också är uppfödd hos G.

Habib slet tydligen av en doja under löpet och flisade sönder hoven. Han kom på 7:e plats. 6:a var El Quattro också e: Elcatero och u: Welona (som är mamma till Wictorias mamma Eldorana). Mycket släktforskning här vet ni hehe

Och i derbyt för de engelska fullbloden vann Handsome Hawk (IRE) med Fredrik Johansson på ryggen, riktigt spännande upplopp måste jag säga, hela läktaren verkade vibrera och ett sorl lät över hela jägers, nervösa hästägare, ivriga stallskötare, fans, tränare ja hela faderittan. Så är det när första priset är över en miljon;-)

Pojkarna har det kul vid taktiksnacket...Fredrik Johansson försöker läxa upp Espen Ski under Lennart Reuterskiöld Jr's vakande blick.

Hade en trevlig dag om än jag var trött, vad gör man inte för sporten. Träffade många kära ansikten som jag inte träffat på länge. Bla. Ambers uppfödare, härligt att prata med dem och berätta om alla Ambers påhitt;-) Och R, älskade R som jag såg upp till så länge när jag var en tystlåten rookie, alltid lika lätt att snacka med och man känner sig direkt som hemma trots att vi inte pratat så mycket på något år.
Och en lustig sak, där var massor av distansnissar:) Riktigt kul och se utveckligen där. Förr när jag höll på med galopp såg man sällan en sådan mix som det är idag, och det är bara på något år denna förändring har skett. Jätte kul iaf!

Det är kul att vara Jacob Johansen

Sen var det bara åter till vardagen. Jag har varit allmänt slö idag då jag knappt kan sova om nätterna (som ni kanske märkt) så jag har knaprat sömntabletter i hopp om att få ro men istället hamnade jag i någon sorts dvala och trots sovförsök tycks jag inte kunna somna in helt. Så dagens ridning blev lugn med tanke på att jag knappt kunde/kan stå på benen.
För att muntra upp oss lite föreslog Åsa (som äntligen är tillbaka efter semestern;-) att vi kunde åka upp till Ö-berga och rida, för på torsdag ska hon opereras och sen blir det ju ingen ridning för henne på ett tag tyvärr.
men vi åkte iaf upp med Amber och Nahim och hade en härlig tur, Amber ska ju alltid konstra med att inte gå upp i släpen och sen skygga för allt under turen. men det är bara att inse, hon kommer alltid göra de. Men för att se något positivt så gick det bättre med galoppen idag. Fick byta galopp 4 gånger bara sen rullade det på bra:)
Vi var ute i 1h & 23min. En lagom runda för den dåliga Sandra;-)
Nahim sköter sig som alltid iaf.

Förresten, jag och åsa lyckades fånga Lina hyffsat fort idag och för första gången ryckte hon inte som om jag skulle smälla till henne (vilket jag vet ingen har gjort heller). Alla framsteg gillar vi. Åsa kunde även klappa henne lite efter en stund. Lilla hästen vad hon är rädd. Så är det när man måste börja behandla och göra saker som gör ont på dem när de är så unga och lägg till tradig boxvila så blir det inte bättre. Men vi tar en dag i taget bara.



Peace my friends

Ursäkta de grova orden som tycks flyga ur mig nuförtiden men saker och ting är ganska motiga just nu. Känns som om jag är förföljd av otur och motgångar.
Funderar skarpt på att stryka mig från Billingeritten då jag knappt kan sitta på Amber längre. Försökte dressyra henne ett tag men även idag fick jag tillslut efter en lång stunds malande ge upp. Försökte att inte låsa fast oss så igen utan jobbade mycket tempoväxlingar och stirrade hon upp sig blev det en stunds skrittarbete. Trots massa djupa andetatg och beröm så orkade jag inte mer. Allt hon gör är att tölta eller grisepassa för att sedan byta galopp hela tiden mitt i stressen.  Ja för er som inte vet så är faktiskt Amber 4-gångare, hon har även tölt (det är mycket vanligare än man tror bland araber) men jag gör allt för att undvika det då Amber alltid går över i tölt när hon går upp i extas.
Så med slokande axlar skrittade vi hem, jobbade henne från marken en stund i korallen men inte blev det mycket bättre. Jag funderar skarpt på att sluta med allt som har med ridning och shit att göra. Är så trött på alla motgångar. 

 
Nää nu ska ja sova...

Peace out

Okaj ja e inte riktigt back än (som jag skrev förut) hinner knappt med något men någon gång ska jag ta tag i lösa trådar och så;-)

Igår var det en tuff dag, i gassande värme tog vi in halm, det jobbigaste e ju att man behöver ha långärmad tröja så man inte blir helt sönderstucken om armarna, men priset för hela armar är utmattning och vätskebrits då man svettas som en fontän;-) Men allt kom iaf in.

Och i förrgår var vi på kliniken med lilla Lina och allt gick jätte bra så nu har jag köpt en liten bebishäst. Jag ville egentligen inte ha en unghäst till men jag tycker verkligen om Lina.
Hon är en handfull att hålla på med och ett grimskaft har redan smällt... Just nu håller jag bara på att vinna över henne, det har blivit en hel del gulligull prat i försök att fånga henne. Som tur var anade jag att jag inte skulle kunna fånga henne lätt så ja lät henne ha grimman på.
Men på bara två dagar har jag gjort framsteg. Man har inte kunnat ta henne på/under mulen förut och det får jag nästan göra utan problem nu. Och ta lite i allmänhet på henne. Ja jobbar fortfarande med att få borsta henne ordentligt samt ta på benen, men det kommer det kommer. Vi har ju inte bråttom.
Lina fina
Har även gjort lite ledarskaps övningar i hagen samt bara gå fram till henne i hagen flera gånger om dagen, det tar en stund emn till slut kan ja komma nära henne. Igår följde hon till och med efter mig ett tag, det värmde! Idag fick hon titta på stallet, hon slet nästan loss sig en gång och for ut ur stallet men jag lyckades hänga kvar, tog någon minut att få in henne igen.
Sen gick vi ut och gick en tur och det gick kanon. Har gett henne lite kraftfoder då hon tappat massor i vikt när hon hade boxvila, det tog en lång stund innan hon vågade stoppa mulen i spannen när jag stod brevid men tillslut tog hungern över haha. Nu kan jag stå ett steg ifrån henne och hon fortsätter äta:)
Lina ser liten ut jämfört med Nahim, men hon är i mina ögon ändå stor för att vara 1 år, hon är bara 1 cm mindre än Amber som är 8;-)

Vad har mer hänt, jo jag har en riktig bajs häst. Hon heter Amber. Vi hade världens fight idag, tillslut började jag lipa och hoppade av och ledde hem henne. Jag får knappt kontakt med henne så toppig hon är, hon pissar svett och steppar överallt. Hon ska bara springa springa, och det vi blir mest ovänner om är galoppfattningar. Hon vägrar att fatta vänster galopp bla! det är något vi malt sen hon var 3 år gammal men ändå funkar det aldrig, varken för Amber eller mig (på henne iaf) och det gör det inte lättare att sitta på en bomb.
Hade hon bara varit framåt hade jag accepterat det men trots allt detta jäkla hoppi hopp ska hon skygga var tionde meter, suuuck! Alltså inte för att jag tror jag är någon specifikt bra ryttare men jag vet helt ärligt ingen annan som skulle kunna ha Amber i längden utan att bli galen och sluta rida henne. Nu har jag aldrig någonsin tänkt att sälja Amber men jag skulle ju aldrig kunna det även om jag ville det haha.
Annonsen skriver sig själv "Otroligt het och toppig häst som gillar fart, inget för nybörjaren. Väldigt tittig och klumpig. Dessutom är hon liten;-)
Ja ja vi kom hem iaf då fick jag svampa av hela henne då hon var helt pinkblöt. Det är längesen Amber blev så svettig, hon blir bara så när hon inte lyssnar på en utan fastnar i en ond cirkel, hon slår liksom knut på sig själv och blir bara bla bla att sitta på.
Ska ta och rida dressyr på henne imorgon och se om jag får bättre kontakt med henne då.

Red en lugn tur på Nahim idag, han känns som vanligt. Han snubblade lite emr än vanligt men jag tror bara jag är paranoid, han gjorde inget vid skritturen igår.

Och sist red jag dressyr på Wictoria vilket gick över förväntan. Först var det som att sitta på en pinne, nosen vädret och en väldigt sänktrygg. Men hon muknade upp ordentligt och jobbade på bra för att vara nyligen igångsatt. Tror inte hon har blivit mer än galopptränad förut då hon verkar tycka allt är främmande.
Igår när jag red ut lå hon på som in i och jag kunde bokstavligen knappt hålla henne tror jag får sätta Ambers bett på henne då hon totalt ignorerar det tredelade, känns nästan helt stum i munnen och jag är van vid att rida med helt långa tyglar. Så jag hoppas för våran skull att hon inte får för sig att göra något för då ligger jag illa till hehe.

Wican vid dagens tur på stubben


Peace out

Då sitter man i bilen påväg hem från simlångsritten, det är någon timme kvar innan vi är hemma så man får roa sig med något;-)

Skulle bara meddela alla att jag nu börjar komma tillbaka i rutinerna efter en fullspäckad morganriks helg, träning av hästar och mer tävling. Alltså kommer alla som väntar svar/mail få just det i dagarna, jag har inte glömt er;-) bara haft för mycket att pyssla med.

Dagens tävling gick bra! Jag red Nahim och Linnea red Amber. Nahim förvånade mig med att vara härligt motiverad och flöt på hela dagen utan några problem, de första kilometrarna tycker han e tradiga bara men sen glömmer han det.
Amber tjurade en hel del för hon inte få gå så fort som hon vill, men tji fick hon haha.
Vi blev båda godkända och Amber fick dessutom kommentaren fantastic av FEI veterinären när vi var i mål, även fast vi bara red 50km är det kul att höra:)
Nahim var låg & snabbpulsad, var inte ett dugg trött i huvud eller kropp som Caballero lätt blir.
Min klubbkompis Mona W vann klassen, grattis!

Och även grattis till Nicole och Botanic som vann 80km nat. klass, det förtjänar ni efter allt krångel. Och till Rosa som kom tvåa i klassen på löparen, weeho!

Peace out