Who's your daddy
Jag är numera kändis, varför säger ni? jo för mina knasiga ridbrallor. Ganska många huvuden vändes när ja kom förbi, ja märkte nog det haha. Fick många många kommentarer om dem plus att Carro (som var en jätte bra speaker) fick allas uppmärksamhet om att ta en titt på dem hehe.
Bilder på mina spektaktulära brallor kommer...var beredda att chockeras. Det såg ut som om jag red i en pyjamas haha.
Ok nu till dagen i sig. Det blev en riktigt lyckad dag. För besiktning gick som sagt bra 44 i puls och ja allt såg bra ut. Amber tyckte det var helt ok att sova borta och var allmänt glad och nöjd.
Vi var bara tre stycken startande i min klass så det var bra förutsättning för Amber som lätt blir stirrig vid många startande.
Första slingan var 40km och vi låg på rätt bra där, bråkade en del med Amber då hon inte ville lugna ner sig. Maria och Power bestämmde tempot direkt och det var lite fortare än vad jag planerat till Amber men jag testade två gånger att låta dem rida iväg och det gick inte alls, Amber blev helt fnoskig. Och när jag sen hängde på dem så blev hon ruskigt tjurig över att få ligga bak. Så ni kan tänka er mitt dilemma, hon vill inte ha dem längre fram och vill inte vara direkt bakom, bara framför som gäller vilket inte var en möjlighet idag.
Detta resulterade i att jag tyckte att Amber inte kändes helt 100, hon stampade på och blev svår att sitta på, när vi väl kom in i grinden fick jag bekräftelse på att hon tramsat runder, hon hade en massa små sår på v.f pga slår med huvudet i irritation samt skuttar runder. Det var inte särskilt "farliga" sår men eftersom det var så många små såg de lite otäckt ut men veterinären tyckte inte något om det direkt.
Tvättade rent såren och gick nog rätt snabbt in i grinden. Hon hade 52 i puls och fick en 1:a på tarmljud. Dom tyckte i övrigt att hon såg otroligt glad ut och när jag sprang upp med henne hann jag knappt med.
Ut på slinga två, jag var lite långsammare i grinden för att båda Mariorna skulle få ett försprång så jag skulle slipa en sur Amber, har alltid gillat att rida själv men tänkter att när vi rider såhär långt är det bra med sällskap. Fast jag upptäckte att vi även trivdes själva på längre distanser.
Slinga två var 32km och otroligt svår att rida, upp ner och massor av dåliga underlag så det blev till att skritta en hel del inne i skogen. Där var massor med sankmark, stenigt och speciellt halt.
Amber håller en bra frisk trav´, jag har även insett att detta är det lägsta tempot Amber kan gå som vi gick idag. Vi lyckades hela tiden trava ikapp Maria och Ramsa men jag stod länge vid groomstoppen så de kunde rida iväg en bit före mig=Amber lite mer acceptabel att sitta på.
Fick sitta och hålla in Amber hela tiden. Amber har varit otroligt duktig med att äta och dricka, hon har ätit som in i och druckit vid alla utom två stopp, hon vet vad som gäller nu:) Fin tjej.
In till andra grinden, eftersom vi inte har någon brådska har jag tagit det lugnt i grindarna och har inte haft problem med pulsen alls.
Vi pulsade än en gång in på 52 (eller snarare Amber, inte vi;-) Hon var inte ens svettig utan allmänt fräsch trots att jag suttit och tjyvhållit hela tiden. Nu var magen igång så vi fick inga anmärkningar där denna gången, vi fick dock en 1:a på sår denna gången vilket jag förstår.
Vid upptravningen fick jag fina kommentarer om hur fin hon såg ut och än en gång försökte hon trava iväg med mig haha.
Slinga 3, denna var 30km och den härligaste slingan. Vi bråkade lite på slutet då Amber blev piggare och piggare ju längre vi red, så lustigt. Då och då red vi ikapp men då saktade vi av då jag beslutat mig för att Amber SKA lära sig att det är jag som bestämmer, det kommer liksom nästan alltid finnas någon framför med tanke på att det ofta är många klasser.
In i grinden och precis som förut var hon inte svettig och öronen pekade som så ofta rakt fram. Hon hade 58 i puls, jätte bra då hon brukar ligga högre.
Hade den där 1:an kvar på sår men inget mer, ingen uttorking än och magen var i bra trim. Hon såg jättefin ut! Jag trodde aldrigm hon skulle se så fräsch ut, vi har ju trots allt inte gått såhär långt förut.
Nu kom molnen det duggade lite på förra slingan men nu började det lite smått som höll i. Sista slingan var bara 18km men det började blåsa upp och regnet ökade och höll i. Men Amber knattade på utan problem, har inte behövt driva eller något en enda gång, även denna slingan fick jag hålla in henne. Släppte jag på tyglarna för mycket drog hon på ordentligt.
Denna slingan var Amber hungrig hon åt rikligt med gräs i farten och hon åt äpplen vid flera groomstopp under dagen samt kraftfoder och gräs vid vilotiden, riktigt bra flyt hade hon med maten:)
Delar av denna slingan var knepig och där var ställen som jag tyckte var riktigt otäcka och det blev många skrittsträckor då jag ansåg att det i princip var omöjligt att ha någon annan gångart, otroligt svårt med all leran och i leran massor av sten samt stigande terräng.
Flera stycken red fel under dagen men jag och Amber had einga problem för en gångskull. Förra året red jag fel här, red en hel mil fel riktigt drygt.
När vi galopperade över mållinjen i regnet var det på en fortfarande pigg Amber som dock var glad att vi var i mål. Jag var lite rädd att hon skulle börja frysa då det regnade och blåste rätt bra men hin gick igenom fint i grinden, hon var självklart mentalt trött då det är stor skillnad på 80km och 120km. Men kroppsligt var där inga problem.
Jag såg ingen anledning att vänta ut tiden utan gick rätt snabbt in så hon inte skulle bli stel, 60 vi puls och inga övriga anmärkningar merän 1:a på sår.
Hon travade upp glatt och dom tyckte hon såg pigg och glad ut, hurra vi var godkända på våran första 120km ritt!!!!!! Lycka på hög nivå! Speciellt när man har en knepig häst som Amber att rida, det känns extra när det går bra då.
Glada i hatten gick vi bort till tältet och pysslade om Amber samt gav henne mer mat (dock ville hon nästan bara trycka i sig gräs nonstop) när regnet började vräcka ner så satte jag mig som en drottning under vårat tält och Amber följde med och tog skydd från regnet. Dock frös jag som en gnu då jag ridit ett tag i regnet och jag hade ingen tröja vid tältet.
Trots att jag var kall och hade världens sunkigaste skor var jag alert nopg att börja packa ihop allt och stuva in det i bilen medans min stackars groom (mamma) att och höll amber ett tag.
Efter en stunds väntan slängde vi in Amber i släpet medan vi tog ner tält och så sen var det bara att åka till stallet och linda in och ge amber mer mat samt massor med klappar:)
Snuskiga, stinkande och blöta gasade morsan och jag iväg för att leta reda på någon mack och köpa något att gotta oss med som beröm för allt slit.
Nu har vi suttit och slackat i våran mysiga stuga. Det kommer ta ett tag och smälta det här. Men ba känns det iaf;-)
Vi styr kosan hemåt imorgon någon gång.
Vann klassen gjorde Maria på Power. Eftersom vi bara var tre i klassen blev bara en placerad;-) Fast jag kom tvåa, eller näst sist om man nu vill det haha. Och sen strax efter mig kom Maria på Ramsa.
Min ridtid blev något på 8h, snittempo 13,7km/h vilket jag blev förvånad över då man har fått ta det väldigt lugnt på många många ställen pga banan men Amber har bra flyt i steget så jag antar hon tar för sig snabbt igen.
Så för att sammanfatta har det varit en bra dag bara lite små irriterad imellanåt på Amber då jag tycker det är så onödigt att vi ska bråka men men. Jag har haft lite bekymmer med mitt ben som jag alltid har annars har det gått otroligt mycket lättare att rida på än vad jag trodde, har inte känt mig trött en enda gång eller så. som sagt bara det här benet som gjorde det lite tuffare för mig då och då samt hade jag världens värk så jag tryckte i mig både alvedon, panodil och ibumetin (riktig fin mix haha) inte allt på en gång dock men värken kom tillbaka så sanbbt så då var det att rota i lådorna efter var man hittade.
Men vi överlevde ju och var på bra humör:)
Peace out
Bilder på mina spektaktulära brallor kommer...var beredda att chockeras. Det såg ut som om jag red i en pyjamas haha.
Ok nu till dagen i sig. Det blev en riktigt lyckad dag. För besiktning gick som sagt bra 44 i puls och ja allt såg bra ut. Amber tyckte det var helt ok att sova borta och var allmänt glad och nöjd.
Vi var bara tre stycken startande i min klass så det var bra förutsättning för Amber som lätt blir stirrig vid många startande.
Första slingan var 40km och vi låg på rätt bra där, bråkade en del med Amber då hon inte ville lugna ner sig. Maria och Power bestämmde tempot direkt och det var lite fortare än vad jag planerat till Amber men jag testade två gånger att låta dem rida iväg och det gick inte alls, Amber blev helt fnoskig. Och när jag sen hängde på dem så blev hon ruskigt tjurig över att få ligga bak. Så ni kan tänka er mitt dilemma, hon vill inte ha dem längre fram och vill inte vara direkt bakom, bara framför som gäller vilket inte var en möjlighet idag.
Detta resulterade i att jag tyckte att Amber inte kändes helt 100, hon stampade på och blev svår att sitta på, när vi väl kom in i grinden fick jag bekräftelse på att hon tramsat runder, hon hade en massa små sår på v.f pga slår med huvudet i irritation samt skuttar runder. Det var inte särskilt "farliga" sår men eftersom det var så många små såg de lite otäckt ut men veterinären tyckte inte något om det direkt.
Tvättade rent såren och gick nog rätt snabbt in i grinden. Hon hade 52 i puls och fick en 1:a på tarmljud. Dom tyckte i övrigt att hon såg otroligt glad ut och när jag sprang upp med henne hann jag knappt med.
Ut på slinga två, jag var lite långsammare i grinden för att båda Mariorna skulle få ett försprång så jag skulle slipa en sur Amber, har alltid gillat att rida själv men tänkter att när vi rider såhär långt är det bra med sällskap. Fast jag upptäckte att vi även trivdes själva på längre distanser.
Slinga två var 32km och otroligt svår att rida, upp ner och massor av dåliga underlag så det blev till att skritta en hel del inne i skogen. Där var massor med sankmark, stenigt och speciellt halt.
Amber håller en bra frisk trav´, jag har även insett att detta är det lägsta tempot Amber kan gå som vi gick idag. Vi lyckades hela tiden trava ikapp Maria och Ramsa men jag stod länge vid groomstoppen så de kunde rida iväg en bit före mig=Amber lite mer acceptabel att sitta på.
Fick sitta och hålla in Amber hela tiden. Amber har varit otroligt duktig med att äta och dricka, hon har ätit som in i och druckit vid alla utom två stopp, hon vet vad som gäller nu:) Fin tjej.
In till andra grinden, eftersom vi inte har någon brådska har jag tagit det lugnt i grindarna och har inte haft problem med pulsen alls.
Vi pulsade än en gång in på 52 (eller snarare Amber, inte vi;-) Hon var inte ens svettig utan allmänt fräsch trots att jag suttit och tjyvhållit hela tiden. Nu var magen igång så vi fick inga anmärkningar där denna gången, vi fick dock en 1:a på sår denna gången vilket jag förstår.
Vid upptravningen fick jag fina kommentarer om hur fin hon såg ut och än en gång försökte hon trava iväg med mig haha.
Slinga 3, denna var 30km och den härligaste slingan. Vi bråkade lite på slutet då Amber blev piggare och piggare ju längre vi red, så lustigt. Då och då red vi ikapp men då saktade vi av då jag beslutat mig för att Amber SKA lära sig att det är jag som bestämmer, det kommer liksom nästan alltid finnas någon framför med tanke på att det ofta är många klasser.
In i grinden och precis som förut var hon inte svettig och öronen pekade som så ofta rakt fram. Hon hade 58 i puls, jätte bra då hon brukar ligga högre.
Hade den där 1:an kvar på sår men inget mer, ingen uttorking än och magen var i bra trim. Hon såg jättefin ut! Jag trodde aldrigm hon skulle se så fräsch ut, vi har ju trots allt inte gått såhär långt förut.
Nu kom molnen det duggade lite på förra slingan men nu började det lite smått som höll i. Sista slingan var bara 18km men det började blåsa upp och regnet ökade och höll i. Men Amber knattade på utan problem, har inte behövt driva eller något en enda gång, även denna slingan fick jag hålla in henne. Släppte jag på tyglarna för mycket drog hon på ordentligt.
Denna slingan var Amber hungrig hon åt rikligt med gräs i farten och hon åt äpplen vid flera groomstopp under dagen samt kraftfoder och gräs vid vilotiden, riktigt bra flyt hade hon med maten:)
Delar av denna slingan var knepig och där var ställen som jag tyckte var riktigt otäcka och det blev många skrittsträckor då jag ansåg att det i princip var omöjligt att ha någon annan gångart, otroligt svårt med all leran och i leran massor av sten samt stigande terräng.
Flera stycken red fel under dagen men jag och Amber had einga problem för en gångskull. Förra året red jag fel här, red en hel mil fel riktigt drygt.
När vi galopperade över mållinjen i regnet var det på en fortfarande pigg Amber som dock var glad att vi var i mål. Jag var lite rädd att hon skulle börja frysa då det regnade och blåste rätt bra men hin gick igenom fint i grinden, hon var självklart mentalt trött då det är stor skillnad på 80km och 120km. Men kroppsligt var där inga problem.
Jag såg ingen anledning att vänta ut tiden utan gick rätt snabbt in så hon inte skulle bli stel, 60 vi puls och inga övriga anmärkningar merän 1:a på sår.
Hon travade upp glatt och dom tyckte hon såg pigg och glad ut, hurra vi var godkända på våran första 120km ritt!!!!!! Lycka på hög nivå! Speciellt när man har en knepig häst som Amber att rida, det känns extra när det går bra då.
Glada i hatten gick vi bort till tältet och pysslade om Amber samt gav henne mer mat (dock ville hon nästan bara trycka i sig gräs nonstop) när regnet började vräcka ner så satte jag mig som en drottning under vårat tält och Amber följde med och tog skydd från regnet. Dock frös jag som en gnu då jag ridit ett tag i regnet och jag hade ingen tröja vid tältet.
Trots att jag var kall och hade världens sunkigaste skor var jag alert nopg att börja packa ihop allt och stuva in det i bilen medans min stackars groom (mamma) att och höll amber ett tag.
Efter en stunds väntan slängde vi in Amber i släpet medan vi tog ner tält och så sen var det bara att åka till stallet och linda in och ge amber mer mat samt massor med klappar:)
Snuskiga, stinkande och blöta gasade morsan och jag iväg för att leta reda på någon mack och köpa något att gotta oss med som beröm för allt slit.
Nu har vi suttit och slackat i våran mysiga stuga. Det kommer ta ett tag och smälta det här. Men ba känns det iaf;-)
Vi styr kosan hemåt imorgon någon gång.
Vann klassen gjorde Maria på Power. Eftersom vi bara var tre i klassen blev bara en placerad;-) Fast jag kom tvåa, eller näst sist om man nu vill det haha. Och sen strax efter mig kom Maria på Ramsa.
Min ridtid blev något på 8h, snittempo 13,7km/h vilket jag blev förvånad över då man har fått ta det väldigt lugnt på många många ställen pga banan men Amber har bra flyt i steget så jag antar hon tar för sig snabbt igen.
Så för att sammanfatta har det varit en bra dag bara lite små irriterad imellanåt på Amber då jag tycker det är så onödigt att vi ska bråka men men. Jag har haft lite bekymmer med mitt ben som jag alltid har annars har det gått otroligt mycket lättare att rida på än vad jag trodde, har inte känt mig trött en enda gång eller så. som sagt bara det här benet som gjorde det lite tuffare för mig då och då samt hade jag världens värk så jag tryckte i mig både alvedon, panodil och ibumetin (riktig fin mix haha) inte allt på en gång dock men värken kom tillbaka så sanbbt så då var det att rota i lådorna efter var man hittade.
Men vi överlevde ju och var på bra humör:)
Peace out
Kommentarer
Postat av: Åsa
STORA KRAMAR TJEJEN, ALLT SLIT LÖNAR SEJ SER VI :)
Postat av: Kjell
Jåtekul att det gick så bra Sandra. 13,7 km/h på debuten över 120 km är riktigt, riktigt bra. Billingen på regntung bana är ju inget flatrace precis. Ännu roligare att höra att Amber hade krafter hela vägen. Det lovar riktigt gott inför framtiden. Vi får väl se en framgångsrik debut över 160 km nästa år. Kanske har hon också fått lite mer respekt nu och lyssnar lite bättre eftersom man aldrig vet hur långt man ska gå, så det blir lite roligare för dig.
Grattis igen
PS
Du är fortfarande välkommen att testa sadeln
Trackback