Meadow Mint

Jag är back in business! Efter ha avrit utan dator i någon vecka höll jag på att bli galen, så det är därför det inte uppdaterats något. Sen har jag varit sjuk, eller är fortfarande blir inte kvitt min eländiga hosta.

Efter ha fått ut lite ungdomligt trams på Kos så känns det rätt skönt att vara hemma. Jag vet vad jag vill och har ett mål, utvecklas som distansryttare och försöka plocka fram det bästa ur mina unga hästar. Hästar e livet, jag vet inte vad jag skulle göra utan dessa dyra fyrbeningar;-)

 Candy samma dag som hon kom

Jag anmälde mig till Greveritten 50 km förut och blev så besviken när jag fick ett mail om att den blivit inställd. Nu gick den sista delen på säsongen i kras. Men som tur är blir hallandsritten av.
Amber har ändrat form en hel del, har varit slarvig med intervallträning. Jag har faktiskt mest dressyrtränat henne, mycket skänkelvikningar och framförallt rakriktning. Insåg att vi behövde träna rakriktning emr än skänkelvikning, man tycker ju att alla hästar kan gå rakt fram men min lilla hoppetossa far ju fram överallt. Men om man bortser från lite hopplösa ridturer (kändes så just då iaf) där Amber bokstavligen skyggade var 5:e meter: tvärstopp, hopp, rollback, fullfräs sen tvärstopp igen och spänd som en fiolsträng om man nu bortser från de ridturerna har hon faktiskt blivit mjukare i kroppen, jag ger mig inte så lätt.

Amber har även varit på sin första hopptävling, det gick blandat om man säger så. Det var en CR tävling så Nea anmälde Amber till 60 & 70cm. Amber är bra på att hoppa, hon har fin teknik...oftast. Amber hade idag bestämt sig för att allt med hinder är dödsfarligt... Hon var spänd och uppstressad vid framridningen, vilket ledde till att det låste sig lite för dem båda. Men vi var där för träningens skull. Efter ha vägrat på ALLA hinderna så var Nea i upplösningstillstånd. och jag förstår henne, när jag var i hennes ålder blev jag PRECIS likadan. Men det gäller att bryta den där onda cirkeln man hamnar i.
Eftersom Nea var först ut i 60cm så hade vi rätt bra med tid till 70 cm klassen skulle börja. Här tog stygga matte (jag) över framridningen...Amber svettades vi kan säga så mycket, när jag lämnade henne ifrån mig gick hon i en bra samlad form med något mycket bjudning men hon lyssnade iaf.
Efter nya ridorder från mig och Åsa var Nea laddad. Och det gav resultat, dom skötte sig jättebra! Nea gjorde en kanonritt på en lite speciell häst;-) Det blev bara vägran på ett hinder, vilket vi alla förutspått. Det var ett smalt svart/rosa plank, väldigt läskigt för en oskyldig arab;-)

En annan kalasrolig grej är att mina efterlängtade hästar från Arkansas är äntligen här!! Jag har döpt dem till barbiehästar...för dom är verkligen barbie hästar...så smäckra så eleganta. Det ser ut som om dom ska gå sönder om man petar för mycket på dem;-) Apollo är rent ut sagt utsökt..den där halsen och nacken...gaaah och hans vackra huvud. Och dessutom har han en inte allt för pjåkig trav, se upp! Candy är mera en liten Arab, hon gilalr att springa spänd som en fiolsträng med rumpan rätt upp i vädret, så sött!
Och vilket mysigt temperament de båda har!

Nej nu får jag återgå till att göra allt de jobb som jag inte kunnat göra pga datorn.

Peace