2 milare

Just när man kommit in i rutinen att sätta sig ner i lugn och ro framför datorn så får man massor av saker att göra att det glöms bort att skriva här. Men jag hade iaf en kul stund med att läsa mina gamla inlägg, jösses vad mycket konstiga ord jag fått till, så går det när man skriver fort utan att titta.

Det har blivit en del ridning, har tagit årets premiär vad gäller den lite längre rundan, dvs sandvången turen. Både Rebellen och Amber fick uthärda den, Amber blir bara piggare och piggare ju längre man rider, det känns som att ha dynamit under sig, och allt den vill är att explodera och leva jäkel. Hon hade svårt att hålla galoppen, det blev lite halvtaskiga galoppfattningar och korsgalopp innan vi fick rätsida på det, Amber har en tendens att skjuta ner ryggen upp med huvudet och hoppa fram nästan stillastående, ingen vacker syn...En dag så drev jag på henne i fullt ös (dock endast i trav), jag fick det tipset av en vän, så dags att testa det lite mer. Döm om Ambers förvåning, jösses vad pustig hon blev när vi var klara,-)  
Vad gäler mig själv så försöker jag vara observant då mina huvudsakliga fel är att jag skjuter fram mina skänklar, slappar med tyglarna och mitt bäcken blir helt snett, men jag inbillar mig att jag har tagit mig i kragen.
Rebellen fick även gå sin premiär 2 mils runda, han klarade det väldigt bra. Han är skön att rida länge på, han har en mera rund trav eller hur man ska beskriva det. Vi tog det väldigt långt långsamt, vi red lite mer än 2 mil och var ute i mer än 2 h. På väg hem så märkte jag att han började bli trött, men hans attityd var fortfarande jätte bra. Jag gillar att han signalerar mera, Amber gör inte alls det alltså fortsätter man ibland trots att man inte borde.

Sedan har det blivit simrishamns rundan samt den vanliga lite kortare rundan dom övriga dagarna, råkade radera mina träningstider på gps:en så jag kan inte skriva upp exakta tider & km som jag ridit. Men men
Linnea har även ridit lite mer på Scooter, hon sköter sig så bra! bara jag tänker på Scooter ser jag hennes söta huvud framför mig "hej hej mamma, vill du kela med mig"  man smälter ju.
Sissey växer och växer, eller fel Sissey bebis växer och växer, den verkar må bra där inne. Sisseys juver har även börjat svullna upp lite. Då dröjer det inte länge förrän man får dra fram en tältsäng och sova i sadelkammaren... Jag ska verkligen investera i en kamera, har snokat upp flera som jag kan ha råd med. Eller får ta mig råd till iaf

Det har hänt mer, Rebellen är nu bokad av Sveriges mest meriterade distansryttare, Rebellen blev vetundersökt ua i Fredags, så nu hoppas vi att han snart ska bli stockholmare och i framtiden Ingrid Boströms nya 16 mils häst;-) Samtidigt som jag gläds åt att en sådan kunnig människa ska köpa honom så känns det otroligt tungt, trots att jag har haft annons ute på Rebellen har jag ändå trott att det skulle sluta med att det var han & jag föralltid, min älskade Rebell. Jag har i priincip avsiktligt skrämt iväg folk som ringt, bara så att jag kan ha honom kvar. Men det är dags att växa upp och inse att man måste tänka mer ekonomiskt och på hästen.

En annan sak hände, i Torsdags var det en skräck kväll, Soda fick åka akut till djursjukhuset. På Onsdagen såg vi att Soda inte åt och drack, samt hade lite feber. Vi höll det under uppsikt men sen på Torsdagen blev det värre, han stod bara stilla och hängde, fortfarande inte ätit när jag såg att han inte bajsade och att det inte lät något i magen så ringde jag direkt till veterinären. När veterinären kom tog även hon tempen på honom, då hade febern höjts till 40,3! Stackars Soda orkade inte ens stå upp, inte i långa studner iaf.
Vi misstänkte kolik men han visade olika symptom. När det gick "fel" vid sondning så ringde veterinären till djursjukhuset, där fick vi ordern att direkt komma med honom, så alla in i bilen och in med hästen i släpet så körde vi till Helsingborg med vår grabb.
Där tog dom blodprov, träckprov, sondade igen samt rektalisering. Dom visste inte vad det avr direkt så han fick stå i en med dropp i en övervakad box. Vi 1 på  natten kom en trött skara Meadow mintare hem, utan häst.
Dagen efter fick vi reda på att det var en sorts gaskolik, men där var lite frågetecken som vi antagligen aldrig kommer få svar på. Vi har iaf hämtat hem honom och nu är han mycket piggare. Dock har han på dessa dagarna tappat en hel del vikt samt muskler, men det ska vi jobba igång smått när han är helt bra.

Nää nu får jag ta & lägga mig, hästarna förstår nog inte att jag behöver sovmorgon för att jag satt vid datorn för länge...
peace


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0