Long time no see
Aldrig lugn och ro när man har hästar;-)
Soda och Scooter kommer inte denna veckan som planerat. Jag trodde mitt huvud skulle snurra 100 varv & explodera när Bob mailade mig. Tydligen hade en av dom andra hästarna blivit sjuk i väntan på provsvar från labbet så tillät veterinärerna ingen häst att åka.
Men nu är iaf allt löst och vi har bokat om till den 9 Juli. Bob hade lyckats övertala dem att låta honom få två platser. och ja! Men Diana Jasicas häst Miranda får vänta tills den 14 Juli.
Och imorgon (6 Juli) åker Ballad till Newmarket i väntan på att få åka till Sverige. Hon kommer vara hos mig på Tisdag nästa vecka. Hurra! Sen ska hon insemineras med Farceur's Fools Gold aka Sonny. För att sedan fokusera sig på att som 5 & 6 åring tävla.
Träningen med Amber går bättre än någonsin. Jag har fått uppleva dom ögonblicken som gör år av slit och tårar värd all mödan. Jag hade nästintill gett upp om att få Amber att jobba i rätt form när jag rider ut. Men jag har inte gett mig. Amber har stretat emot för att säga:
- jag är en galoppör jag är en galoppör. Jag svarade nu tålmodigt:
- Nej Amber det är du inte.
- Va?! vad menar du, ok matte som du säger.
Och efter det har hon sakta men säkert börjat lyssna på mina hjälper. Inget huvud som dänger mig på näsan så jag nästan blöder. Här jobbar man på, hon går fint på tygeln, jobbar bakifrån istället för att "strutta" med bakdelen. och det bästa är att hon äntligen jobbar med ryggen. Vi kommer spara massor av krafter på distanstävlingarna nu! Hennes steglängd ökade markant och det blev mycket lättare att rida henne. Hon ser även väldigt nöjd ut med sig själv numera;-)
Idag har hon fått vila. Dom andra dagarna har vi kört på med bl. 2 dagars långturer, markarbete sen en lite kortare tur. Red i ca 14km/h med friska galopper på längre sträckor. Det var otroligt kvavt idag så hon flåsade snabbare än hon brukar. Men hon "flåsade ner" på bara några korta skrittpass.
Jag lyckades hitta världens bästa klätterbacke. Halvvägs uppe så började sadeln glida bakåt så brant det var och jag höll på att flyga av. men vi lyckades ta oss upp. Men nu till ett annat problem, fy attan så läskigt det var här uppe ifrån. Jag skrittade en stund för att hitta en mindre självmordsbacke. Jag bara styrde ut och blundade, men jag kunde snabbt öppna ögonen. Amber tog oss säkert ner. Stolta över oss själva travade vi iväg.
Vi har ökat tempot lite vad gäller traven då jag märkt att jag har ridit lite för långsamt, skulle jag ligga i det tempot på tävling skulle jag rida i hårsmån med maxtiden. man blir lätt frestad att låta Amber gå i högt tempo då hon är en så pigg & glad häst. Jag har än så länge *peppar peppar* inte lyckats falla för det då jag känner Amber väldigt väl och kan tyda hennes flesta signaler.
Igår (den 5:e juli) red jag Sissey för första gången!!!! Det var inte planerat att jag skulle göra det. men eftersom jag hade sakerna på henne så tänkte jag va 17 kan väl testa att hänga på henne. sagt och gjort. Sissey reagerade inte ens. så jag la över benet och satte mig ner, " matte vad gör du där uppe" tycktes hon säga. Hon stod fortfarande pall. Så vi gick runder lite hon traskade på som vanligt. Det där är en typisk Morgan! Världens coolaste. Så var min gamla Morgan Fame också. Genom lugn med en nypa bus.
Vi ska ha kiropraktor till Sissey då det är nått knävel där bak. Antagligen har hon belastat bakdelen mera pga hennes gamla skada i frambenet. Men vi får göra ännu en genomgång, fast veterinärerna har inte hittat något specifikt merän den gamla skadan fram. Men hon har iaf inte ont, har gått igenom med massage flera gånger, fast det krävs såklart en mera erfaren att rätta till ev låsningar. men Amber är iaf nöjd med massage behandlingarna jag ger, jag skulle egentligen gå och utbilda mig mea inom hästmassage men jag började jobba istället. men intresset för muskulaturer, stretching etc finns fortfarande kvar.
Förrsten måste ju även uppdatera att jag var och provred den där Arabvalacken. Han var verkligen mysig, men STARK. Han påminde mycket om min gamla Arab Loppan. Han var slutmätt som ponny men kändes mycket större att rida. Amber är lika hög som honom (ungefär) och hon känns flera torlekar mindre än honom. Trots att Ambers mamma är helsyster till honom. men dom hade samma vackra ögon.
Ev kommer han till mig efter den 14:juli eller en annan. Hon sa plötsligt att hon ville att jag skulle testa hennes andra 5 åriga Arab. (som jag faktiskt red in för två år sedan). han ska starta den 14:e juli i samma löp som min Rebellen. Går det dåligt så ska jag träna honom för distans. jag kan inte låta bli att hoppas att han ska komma till mig då jag är hopplöst förälskad i den hästen. När jag köpte Rebellen av Rosa så var det den andra hästen jag ville köpa, men han var inte till salu så jag köpte Rebellen av henne istället.
Men samtidigt vill jag verkligen att det ska gå bra för Rosa, hon förtjänar verkligen det. Hur som helst så blir jag glad både om det går bra eller om det går dåligt.
Nu ska jag ta och sova, klockan är redan 00:50. jag är en riktig nattuggla
Soda och Scooter kommer inte denna veckan som planerat. Jag trodde mitt huvud skulle snurra 100 varv & explodera när Bob mailade mig. Tydligen hade en av dom andra hästarna blivit sjuk i väntan på provsvar från labbet så tillät veterinärerna ingen häst att åka.
Men nu är iaf allt löst och vi har bokat om till den 9 Juli. Bob hade lyckats övertala dem att låta honom få två platser. och ja! Men Diana Jasicas häst Miranda får vänta tills den 14 Juli.
Och imorgon (6 Juli) åker Ballad till Newmarket i väntan på att få åka till Sverige. Hon kommer vara hos mig på Tisdag nästa vecka. Hurra! Sen ska hon insemineras med Farceur's Fools Gold aka Sonny. För att sedan fokusera sig på att som 5 & 6 åring tävla.
Träningen med Amber går bättre än någonsin. Jag har fått uppleva dom ögonblicken som gör år av slit och tårar värd all mödan. Jag hade nästintill gett upp om att få Amber att jobba i rätt form när jag rider ut. Men jag har inte gett mig. Amber har stretat emot för att säga:
- jag är en galoppör jag är en galoppör. Jag svarade nu tålmodigt:
- Nej Amber det är du inte.
- Va?! vad menar du, ok matte som du säger.
Och efter det har hon sakta men säkert börjat lyssna på mina hjälper. Inget huvud som dänger mig på näsan så jag nästan blöder. Här jobbar man på, hon går fint på tygeln, jobbar bakifrån istället för att "strutta" med bakdelen. och det bästa är att hon äntligen jobbar med ryggen. Vi kommer spara massor av krafter på distanstävlingarna nu! Hennes steglängd ökade markant och det blev mycket lättare att rida henne. Hon ser även väldigt nöjd ut med sig själv numera;-)
Idag har hon fått vila. Dom andra dagarna har vi kört på med bl. 2 dagars långturer, markarbete sen en lite kortare tur. Red i ca 14km/h med friska galopper på längre sträckor. Det var otroligt kvavt idag så hon flåsade snabbare än hon brukar. Men hon "flåsade ner" på bara några korta skrittpass.
Jag lyckades hitta världens bästa klätterbacke. Halvvägs uppe så började sadeln glida bakåt så brant det var och jag höll på att flyga av. men vi lyckades ta oss upp. Men nu till ett annat problem, fy attan så läskigt det var här uppe ifrån. Jag skrittade en stund för att hitta en mindre självmordsbacke. Jag bara styrde ut och blundade, men jag kunde snabbt öppna ögonen. Amber tog oss säkert ner. Stolta över oss själva travade vi iväg.
Vi har ökat tempot lite vad gäller traven då jag märkt att jag har ridit lite för långsamt, skulle jag ligga i det tempot på tävling skulle jag rida i hårsmån med maxtiden. man blir lätt frestad att låta Amber gå i högt tempo då hon är en så pigg & glad häst. Jag har än så länge *peppar peppar* inte lyckats falla för det då jag känner Amber väldigt väl och kan tyda hennes flesta signaler.
Igår (den 5:e juli) red jag Sissey för första gången!!!! Det var inte planerat att jag skulle göra det. men eftersom jag hade sakerna på henne så tänkte jag va 17 kan väl testa att hänga på henne. sagt och gjort. Sissey reagerade inte ens. så jag la över benet och satte mig ner, " matte vad gör du där uppe" tycktes hon säga. Hon stod fortfarande pall. Så vi gick runder lite hon traskade på som vanligt. Det där är en typisk Morgan! Världens coolaste. Så var min gamla Morgan Fame också. Genom lugn med en nypa bus.
Vi ska ha kiropraktor till Sissey då det är nått knävel där bak. Antagligen har hon belastat bakdelen mera pga hennes gamla skada i frambenet. Men vi får göra ännu en genomgång, fast veterinärerna har inte hittat något specifikt merän den gamla skadan fram. Men hon har iaf inte ont, har gått igenom med massage flera gånger, fast det krävs såklart en mera erfaren att rätta till ev låsningar. men Amber är iaf nöjd med massage behandlingarna jag ger, jag skulle egentligen gå och utbilda mig mea inom hästmassage men jag började jobba istället. men intresset för muskulaturer, stretching etc finns fortfarande kvar.
Förrsten måste ju även uppdatera att jag var och provred den där Arabvalacken. Han var verkligen mysig, men STARK. Han påminde mycket om min gamla Arab Loppan. Han var slutmätt som ponny men kändes mycket större att rida. Amber är lika hög som honom (ungefär) och hon känns flera torlekar mindre än honom. Trots att Ambers mamma är helsyster till honom. men dom hade samma vackra ögon.
Ev kommer han till mig efter den 14:juli eller en annan. Hon sa plötsligt att hon ville att jag skulle testa hennes andra 5 åriga Arab. (som jag faktiskt red in för två år sedan). han ska starta den 14:e juli i samma löp som min Rebellen. Går det dåligt så ska jag träna honom för distans. jag kan inte låta bli att hoppas att han ska komma till mig då jag är hopplöst förälskad i den hästen. När jag köpte Rebellen av Rosa så var det den andra hästen jag ville köpa, men han var inte till salu så jag köpte Rebellen av henne istället.
Men samtidigt vill jag verkligen att det ska gå bra för Rosa, hon förtjänar verkligen det. Hur som helst så blir jag glad både om det går bra eller om det går dåligt.
Nu ska jag ta och sova, klockan är redan 00:50. jag är en riktig nattuggla
Kommentarer
Trackback
