Meadow Mint

Ett skepp kommer lastat...!:

Med vaddå jo en kartong näringsdryck... Som sagt har jag varit inne i en svacka och måste nu börja dricka dessa eländiga näringsdryckerna för det går lite motigt med att nå målet att bli frisk. En flaska innehåller 300kcal och det blir några om dagen, på köpet blir jag alltid jättedålig efter jag druckit dem, illamående, och för vad. För man är så hopplöst sorlig?
Men jag klarar inte det riktigt själv insåg jag än en gång. Har hela tiden haft visioner om tävlingssäsongen 2011, allt jag vill är tillbaka ut på spåren och vara där jag trivs bäst, känna tävlingsadrenalinet pumpa och lägga upp träningsplaner för hästarna och det roligaste, titta ut passande tävlingar.
Så när jag såg att preliminära tävlingssäsongen för 2011 är ute blev jag i extas och hela kroppen började vibrera, alla mina tävlingsinstinkter, Ni vet lyckan efter en väl genomförd ritt (dvs ens mål/träning uppnåtts enligt planerna). Jag hittade direkt några tävlingar jag skulle kunna tänka mig dra ut Lady på och ev en annan. Men när ruset lagt sig och det mer realistiska tänket återvänt någorlunda fattade jag att det kommer aldrig funka om jag inte skärper mig, är inne i ett hamsterhjul just nu, kommer ingenstans, motivation finns men det är för svårt att genomföra.
Tårarna tryckte och fyllde mig med en enorm sorg, men som vanligt kom inga tårar. Jag orkar aldrig tävla om jag inte släpper alla dessa tvång och bryter rutiner. Den bittra sanningen är tragisk, jag har inte velat se det men efter några hundrameters trav blir jag svag och får värk.
Men jag ser det som en positiv grej att jag insett det hyffsat snabbt och för det mesta vill jag kämpa på om än jag har tillfällen då jag bara göder min sjukdom. Men jag har iaf ta steget att inse att jag behöver fortsätta dricka näringsdryckerna ett tag till.
Dietisten har fixat i 6 månader åt mig, dom poängterade att det måste gå att få tag i mig samt måste jag fortsätta gå till sjukhuset för koll, annars måste dom vidta åtgärder. Och givetvis vill jag aldrig någonsin mer bli så dålig som ja va innan.
Så jag får göra så som läkarna/skötarna på kliniken brukade säga till mig när jag kämpade i mig näringsdryckerna, se dina mål framför dig, se på allt du vill och allt du har att komma tillbaka till. Och det är sant, jag har trots allt massor att komma tillbaka till... jag insåg bara inte förut hur mycket jag hade.
Fortsätt Sandra fortsätt!

Mina inlägg låter kanske helgalna just nu, och det finns väl risk att det stämmer;-) Men jag behöver den där peppen, att få se det i text inte bara i huvudet, för där virrar jag så lätt till det ännu mer. Ja ja, nu ska jag gå och ta lite kvällsfika. Men först några bilder från dagen

Det var dåligt väder så jag försökte aktivera mig inomhus idag, oftast anser jag aktivering är något fysiskt utomhus. Men man kan ju dona rätt mycket inne också bara man tillåter sig själv.
Som att baka smörgåspepparkakor! Det tar en tillbaka till barndomen när grannen trugade i oss barn dessa goa mjuka pepparkakorna för vi va så kära barn;-)

Dom blev faktiskt väldigt goda, gav några till min brossa några till mamma och sen behöll ja resten själv.
 Gjorde även en nyponkaka som inte smakade mycket till nypon utan mera vaniljsocker. Men jag hade iaf nyponskalmjöl i.

Hälsade även på ute i morsans stuga, hade små vovvarna med mig och gick en sväng ner till stranden så dom fick bralla av sig.