Hur?
Hur kan man förändra så mycket att inte ens ens släkt eller vänner längre känner igen en... Vart gick det så fel? Kommer ja få uppleva de härliga stunderna innan starten på en tävling där jag och Amber brukade bjuda på show;-) Ett virvlande ekipage som fanns överallt...
Dackeritten
Alltid lika flummiga jag
Förändras till någon jag inte vet vem det är...
Underbara guddotter som höll mitt humör uppe när jag inte trodde att jag hade mer att kämpa för.
Jag är glad att det inte finns så många bilder på mig, och jag är glad att jag lyckats se glad ut på de flesta, hålla humöret uppe in i det sista, så typiskt mig.
Tack för kommentaren och de kloka orden! Visst är det lätt att gå ner sig i skiten, det har jag också gjort. Men det går även att kämpa sig upp för att sedan aldrig hamna där igen!
Du är alltid lika fin i mina ögon <3
"The road is windy and narrow" sjöng man i någon gammal slagdänga. Och så är det. Du har i alla fall börjat resan och även fast det kommer att vara tufft så är du i alla fall på väg. Vi får väl sikta på att rida WEG 2014 i Frankrike båda två!
Satt och kollade igenom ett gammalt fotoalbum häromveckan. Och hmm, vad fick jag se. En Sandra, en Anna och en Carmen som hade ridläger ;) Fan va härligt det var :)
Tänker på dig nästan var dag
Ta hand om dig!
Många kramar
Kommer ihåg mupp bilden me din mupp mössa :)) :))
O flumm Sandra e sååå söt sååå...
Kram vännen
