Splinter-sized splinter



Så hurra väder, träden viker sig nästan för vinden och allt påminner om hallandsritten 2008, fast Hallandsritten var hunda gånger värre och roligare!
Jag tycker nästan synd om kusarna som står där ute u blåsten och regnet men där är lä från träden och hellre frisk luft än stå dygnet runt i box, då skulle mina yrväder bli tossiga.

Imon kommer hovis och jag tror Candy kommer få skor fram, hon rids inte jätte ofta än men hon tycker det är obehagligt när vi är ute lite "längre" och söker sig till kanterna och det ska ju inte behöva vara jobbigt för henne att vara ute. Ev väntar jag en omgång och bara trimmar henne nu, får iaf först se vad hovslagaren säger. Det lär bli en tuff dag då alla utom 2 ska verkas (Soda och Lady har hamnat mellan då dom skos lite oftare) och sen är det två fram skoningar. Dom sa dessutom att det skulle bli dåligt väder imorgon också.

Och dagens triumf som jag är mäkta stolt över. Mina vänner, mina härliga vänner. Idag tog jag ett stort steg med påtryck av min farmor. Jag åt för första gången i år(? vad jag kan minnas iaf) min första frivilliga glass! Skulle fika med farmor efter ja hjälpt henne att handla, vi gick förbi glassavdelningen och jag blev plötsligt sugen och "åt med ögonen" (det är jag mkt bra på) och efter flera osäkra minuter och fram och tillbaka (ni vet lägga glassen och sen ta den igen) vändor stod jag helt plötsligt i kassan med en glass i handen!!!!! Farmor var väldigt bestämd, nu ska du ha den där glassen flicka lilla.
Jag började svettas och få tårar i ögonen då ångesten kom hårt trots att jag inte ens ätit den än. Jag skulle kunna gå in och beskriva en lång historia om allt som flög runder i mitt huvud. Men fan jag ska inte låta sjukdomen bestämma. Jag ville ju ha glassen från början, alltså så ska ja ta den.
Så väl trygga hemma i farmors lägenhet "stöd åt" hon en glasstrut så jag också kunde äta min glass. Och den var god! så god. Har ätit en del äcklig glass i sommras på kliniken, men det var långt ifrån frivilligt och det kom många tårar.
Men nu satt jag här som vem som helst, utanför min grotta till hem och åt en glass och  tyckte tillslut att det var rätt ok. Jag blir alltid besviken att jag gillar det så mycket, hade varit lättare om jag bara velat spotta ut skiten och inte vilja ha mer = inga fler frestelser eller begär. Men den friska delen i mig tyckte det var skönt på något sätt. Att jag kunde få njuta av något som smakade bra och jag kunde vara nöjd med det.

Och den glassen som hade äran att föra mig tillbaka till en värld där lite sötsaker är ok, var en GB Sandwhich men i ny tillfällig säsongssmnak. Kan ni gissa vad?? Såklart är det de! Pepparkaka! (Nej jag gillar inte alls pepparkakssmak;-) Fast det lustiga är att jag faktiskt inte gillar pepparkakor i sig men kryddningen älskar jag) Det smakade riktigt delikat må jag säga, hoppas den stannar kvar ett tag för det är en glass jag kan tänka mig äta igen och jag är ingen direkt glassätare och har aldrig varit.



Så nu har ni fått lite tips på julegott snask, pepparkaksglass. Var som att äta mjuk pepparkaka (vilket jag gillar). Fast sen är ja lite udda med kryddningar. Har till och med pepparkakskrydda på filmjölken, gjort hemmagjord pepparkaksmüsli och bröd med dessa kryddorna fin fint!


Kommentarer
Postat av: Liza & Wickan

Åh vad härligt att höra! Försök fokusera på den friska Sandra så bra som du gjorde idag!!

2010-11-04 @ 09:19:21
Postat av: Åsa

Heja heja, hoppas på många flera goa glass stunder , de måste va värt o unna sej saker i livet <3

2010-11-04 @ 13:38:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0