Meadow Mint

Lite mobilbild uppdatering från den senaste tiden:

En kall och blåsig dag nere vid havet

Thats right, mitt svullna ben under läkningen man ser iaf var svullnaden slutar.... hehe knölight värre

Första gången ja satt på Joshua, denna gången la han sig bara ner på knä... (börjar folk märka att det alltid händer saker hos oss??)


 har äntligen lärt mig köra detta ekipaget upp på jobbet. Underlättar väldigt vid fodring måste ja säga

Nonne och Bonus innan ja trimmat dem enligt "rasstandarn" tyckte dom kunde få behålla lite skägg nu när det är så kallt men tillslut snaggade jag dem ändå;-)

Operation vänja Joshua vid sadel

Första gången ja satt på Joshua med sadel. Stackarn tror inte han kan gå med sadel och ryttare på så det blir en del sånna här "åka runder" turer. Han bokstavligen lägger sig helt ner med benen åt alla håll. Snacka om ja blev förvånad när vi plötsligt var på marken men ja lyckades sitta kvar.

Härligaste hunden som finns?? eller en av dem iaf nämligen Tabo som bor uppe i Örnaberga. Han hjälper mig hålla koll på hästarna

Ute på en runda med Viggo. Visst e han manlig i sitt rosa träns?

Vi kom inte så långt då vägarna va rätt igen snöade så det fick bli canter på en äng istället.

"Min" älskling Samwise, eller delar av honom iaf. Varjegång man ridit honom har man världens smile på läpparna. För övrigt kom han 2:a i säsongspremiären för ett tag sedan:) Han har känts så fin på träningen så jag blev inte förvånad över placeringen plus att det var inte några direkta stjärnhästar som startade. Nästa löp blir tuffare och jag hoppas han hänger med Al Raai och W Helge ett tag då dom har många kilo på ryggen jämfört med Sammy.
Men när Sammy inte vill vara på banan mer vet jag en perfekt karriär för honom;-)

 Åkte för första gången tåg med småskitarna, Bonus tyckte det var väldigt sövande medan Nonne bara ville sitta hos mig

Kalla dagar stoppar inte oss. Här är Åsa och Sissey på väg ut för att trotsa kylan

Amber innan gårdagens tur, tanten är lika laddad som alltid och jag måste påminna mig om hur kul jag tycker det är att tävla varje ridtur när hon envisas att våra vanliga rundor faktiskt är ett mästerskap som ska vinnas till varje pris... Och från marken ser hon så snäll och go ut;-)


Och sist till det viktigaste, räddarna i nöden under vintern. De som ger en hopp att ge sig ut nämligen mina (eller mammas egentligen) fluffy friends:
Moonboots! (av något slag iaf) dom är oumbärliga att ha på sig under flera timmars ritterna och det tar mkt längre tid för tårna att stelna till och det vet vi ju alla som harvar runder i skritt under dessa månaderna att det är plågsamt att frysa om tårna. Men dessa rackarna kämpar med päls och annat fluff för att stå emot kylan.

Så nu är här lite nytt i bloggen iaf.