Hur?

Fullt upp, kastades in i jobb och liv direkt. 13 hästar själv och sen jobba i ett stall med ja vad är där, 20 hästar? gäsp. Har räknat att jag har en timme på dagen att ta de lugnt och då brukar man få slänga i sig lite mat eller kolla mailen etc sen är det ut till nästa ställe, hmm.

Men för att göra något för mig själv har jag egentligen sparat till en framtida häst men beslöt mig för att ta från de och köpa mig något jag velat ha i flera år men inte förrän nu känner jag att jag vill lägga den där tiden på det samt har plats i min lilla våning (som jag förövrigt håller på att måla om och möblera om) som ja förflyttat mig till.
Jag har köpt ännu en hund! Jag spenderar all min tid med min nuvarande hund Chester och jag älskar hundar, känner aldrig att det är jobbigt då jag har jobb som gör att jag bara uppskattar sällskapet i stallet och ja var jag än är.
Många hundägare är livrädda för Chester och låter aldrig deras hundar gå nära honom bara för han e så stor men det är deras hundar som skäller och hoppar, aldrig aldrig min sötfis. Han vill så gärna ha hundkontakt ibland så nu nu var det dags att hitta en kompis. Vill faktiskt egentligen ha egentligen ha en likadan (grand danois) eller en ridgeback men kan inte han två sådana stora hundar här, så då föll det självklart på den hundrasen jag gillat i flera år ända sedan jag såg dem på agilitybanorna, e chinese crested dog! Många tycker de är läskiga men de är enligt mig otroligt charmiga.
Efter ha spanat ett tag har ja nu varit och tingat en valp weiii! Ska anmäla mig (eller oss) till valpkurs på brukshundsklubben vi har i närheten och sen hoppas jag börja med agility. Älskade att träna min gamla hund här hemma, byggde all världens banor och lärde henne nya trick hela tiden, hon var en dansk/svensk gårdshund som jag hade i 13 år. Många frågar varför jag inte skaffar en sån igen och jag står helt enkelt inte ut med alla deras hår som fastnar överallt, små "hårda" hår dessutom så de går ju inte bort ens efter tvätt.
Och ja Chester är ju för stor för agility och inte byggd för det, men han är min egna krambjörn så det kvittar om vi inte kan göra det.
Om två veckor är lilla valpen redo att flytta hem, jag håller på att göra en fin hörna till honom och Chester. Just nu har Chester beslag tagit min soffa.
Måste lägga in bild också på Chesters nya rosakamouflage halsband hehe. Och tänk, jag har alltid älskat att klä på Chester men alla tycker de e tönnt men nu när jag har en nakenhund kan ja skaffa kläder och förklara att han faktiskt måste ha det när de e kallt eller blött ute och veta att det är sant;-)

Här är bilder på min lilla valp "Nonne"

Nonne är den mörka



Nonne blir vägd

Nää måste lägga mig tidigt så jag får lite sömn iaf, hur tradigt är det inte att varjedag gå upp kvart över fem på morgonen, längtar tills jag ska få sovmorgon en dag.
Men imorgon är det dags för hubertusjakt vid haväng och jag har faktiskt anmält mig och Linnea. Linnea skulle egentligen rida Amber och jag Wictoria men som alltid skadade sig Amber när hon tramsade sig under en ridtur med Linnea, jäkla häst;-)
Eftersom ja lovat Nea att få rida där sa ja att hon kunde ta Wictoria och ja titta på. Men sen kom ja på att ja kanske kunde låna en häst från där ja jobbar extra, och japp de fick ja! Så ja ska dra ut Wictorias brossa Sammy på lite upptåg som inte är galopp.
Har ju ridit honom flera gånger så det ska väl gå ok, frågan är om jag kan hålla honom sådär borta. Han är ruskigt stark... jockeys brukar säga de, MYCKET stark grabb.
Jag och Johanna ville testa och se om Viggo och Sammy ville hoppa lite i skogen så jag visade några hinder ja brukar skutta över med Amber och efter en del övertalan fick vi till och med över släthästen Viggo.
Hoppade både däck och stockar, Sammy tyckte det var kul kul kul! Och Viggo har typ hoppat 1-2 gånger förut och sådant som legat i vägen på turer och enligt Johanna är han inte en talang direkt men nu tog han sig över riktigt snyggt (förutom en gång då han tog ett helikoptersprång över däcken)
I förrgår cantrade vi pojkarna på träningsbanan och dom verkade gått på uppåtpiller för det var brallande hit och dit, Sammy pullade nästan armarna av mig och lite sparki bakuti när Viggo försökte gå om, haha de va riktigt kul faktiskt om än man blir rätt trött.

Peace

Hon som försvann

En tung suck, vrider sig lite i stolen. Var ska man börja? Jo jag tar det som det kommer...

För alla er som hört av sig så ville jag bra på ett sätt meddela att jag lever. Men jag har legat på sjukhuset då jag rätt och slätt varit sjuk, efter lång tid då jag ställt så många krav på mig själv med långa långa dagar och strikta träningsschema för både mig och hästar sa kroppen tillslut ifrån.
Det känns för tradigt att det skulle bli så men jag inser nu att jag borde tagit saker och ting i etapper och inte ha de förväntningarna som jag trodde alla hade på mig. Det blev en fixering för mig att alla skulle vara nöjda med det jag gjorde och glömde helt bort mig själv.

Som ni förstår är det sluttävlat för detta året och det blir som sagt inget DM. Jag tar en sak i taget men har även minskat ner hästantalet och kommer lägga det på is att hitta den där distanshästen som ska efterträda Amber, det tar jag nästa år när jag är bättre.
Caballero var ju redan bestämt att han skulle åka hem då distansritt inte var något för honom. Men i slutändan beslöt jag mig för att lämna tillbaka även Nahim då jag tycker det är lite för mycket jobb än vad jag hade haft i åtanke med dem. Mycket grundträning som behövs börja om med, jag tycker dock jag kommit en bit och fått många komplimaner vad gäller Nahim. Ni ska veta vad de orden värmde mig, så enkla ord som "vilken skillnad sen jag såg honom först" kan göra.
Och det känns orättvist att han ska vara hos mig när jag uppenbarligen inte är i rätt skick. Han kommer bli en kanon distanshäst men inte hos mig, tyvärr. Gillar honom skarpt men jag måste inse att jag har inte hälsan till det nu.
Scooter åker nästa vecka till Helén som leasar henne tills 2010 föl är avvant. Wictoria letar ny ägare. Önskar jag kunde behålla henne men då jag köpte Lady får de bli som det blir. Maila mig gärna om intresse för världens goaste häst Wictoria finns.
Pelle åker till sin nya ägare när han är i rätt ålder. Jag har dock valt att behålla årsfölet Curly Sue då vi har något speciellt band faktiskt. Hon som köpt henne ska sälja sina ston och bara behålla hingstar så det tog mig ca 1 sekund att säga "då behåller jag henne"
Hon är avvand och går med lösdriftshästarna nu, släppte ner lillskiten där idag.

I Januari kommer Soda åka på lite träning i runt 8v då jag troligtvis kommer resa bort, jag har bokat resa men frågan är om jag vågar fullfölja. De som känner mig vet att jag är en impulsivmänniska vilket har både för och nackdelar.
Men oavsett om jag åker eller inte kommer han åka till Sara som ska trimma honom inför avelsvärderingen. Vill att en utomstående ska göra den sista biten så det inte blir för "personligt" där.
Så det kommer bli en lugnare säsong snart vilket faktiskt känns skönt. Att ensam ta hand om 13 hästar och dessutom jobba extra utöver detta tar på krafterna. Önskar jag vore tuffare men sen har jag en del sjukdomar som jag kämpar med sidan om så vad gör man...

Men tro inte jag ska sluta med hästar eller distansritt nej nej. Men jag måste inse mina begränsningar och förstå att jag inte alls är stålmannen (eller superkvinnan kanske).
Tänker satsa allt på Lady och Amber nästa år och sen blir det som sagt betäckning för Amber och det är då det ev kommer på tal om en annan distanshäst dock kommer jag nog leta efter en äldre då jag aldrig haft annat än unghästar.

Nu tar jag en dag i taget och bara att gå ut och pussa på hästarna utan att känna tvånget att jag måste träna på de eller de viset känns skönt just nu.
Jag valde att gå ut med att jag varit så sjuk för att det inte ska bli snack om varför jag inte syns ute på banonrna nu eller skriver/uppdaterar här. Nu har ni det, hon som aldrig i hela sitt korta liv haft en svacka vad gäller hästar eller sådant har haft en kris där hon ville i huvudet men kroppen sa nej.

Det känns som sagt tungt att det blev såhär och jag önskar att det vore annorlunda men nu är det helt enkelt så det ligger till.
Vi syns ute på spåren i framtiden, tills dess har jag en hel del att jobb med. Men tack vare hästarna framförallt älskade lill Sue går det framåt, om än sakta.

Yours truly, Sandra E Henriksson


RSS 2.0