Meadow Mint

Hösten är verkligen deprimerande, händer inte lika mkt kul som sommaren och solen lockar till. MEN jag gör lite tappra försök att lätta upp vardagen. Och efter olika omständigheter som inte direkt var planerat har jag välkomnat två nya kusar till flocken. Kanske kan de fylla tomheten efter Soda något. Nej ingen kan fylla hans plats. Men de dämpar det något. Iaf så har Tootsie och hennes son Hannibal flyttat till mig. Tootsan har ju gått här förut så helt nytt blir det inte för henne. Hannibal var jätteduktig när vi lastade honom. Han är inte mkt hanterad så jag var förvånad över hur lätt det gick. Men han är en riktigt cool grabb. Han har nog ärvt en hel del från Tootsie. Hon stirrar inte upp sig i onödan.

Hannibal är e: Pribot och morfar är Top Flyte. Så det är intressanta blodslinjer må jag säga!

Hoppsläppet gick också bra, Hannibal och Tootsie har ju gått hela sommaren med Amber och Lady så den enda om var ny att hälsa på var Sissey. Sissey tyckte det var mkt spännande med en bebis i hagen! Hon blev nog lite svartsjuk också för hon kom fram till mig hela tiden och ville bli klappad och sedd. Så gulligt.

Det ska bli kul med en unghäst i stallet igen. Var ju typ det enda jag hade förr. Så gamla hästar som jag har nu har ja inte haft merän nån enstaka gång. Men de unga blir ju också gamla någon gång;-)

 

 

Fick vinka av våran vackra Viggo som ska bli norrman:-)

Hade en trevlig dag igår. Pappa som är så snäll körde mig, Ida och hästarna till Haväng så att vi kunde rida med Alma som har sina hästar där. Det var även här vi red hubertusen. Det är så underbart att rida där uppe. Det är inte bara ryttare som lockas av den vackra naturen. Folk strövar omkring med både barn och hundar bland de lösa fåren, hästarna, korna och lamorna. Så roligt att rida omkring och plötsligt möta hästar bland folks picknickar;-)

Hur som helst blev det rätt högt tempo och mkt hoppning. Som vi varvade med skritturer. Vi var där helt för att ha roligt inte nån specifik träning. Och kul hade vi:D Bortsett från att Lady blivit så jäkla nervig sen hubertusen. Det var inte riktigt bra för hennes psyke. Har tränat henne i år att tagga ner för hon är en sån känslig häst. Tog evigheter att kunna rida ut på henne normalt efter att jag köpt henne. Så jag försökte dra ner på tempot och lugna ner henne vid ridturen men jag lyckades inget vidare. Hoppas bara inte jag stressat upp henne inför distanstävlingarna. Hon har ju varit så duktig där.

Amber var inte heller speciellt lugn, men det är ingen nyhet att min älskade häst är lite koko;-) Tur att Ida orkar med att "fightas" med henne;-)

Oh en rolig grej, hoppade samma hinder som jag tyckte var enormt på tävlingen och nu när jag inte hade några tävlingsnerver och var lite mer i nuet så visade sig att den växande stocken bara var typ 80 cm och inte alls farlig haha. Tänk vad ens hjärna kan spöka. Men jag kan stolt berätta att vi på riktigt hoppade ett lite högre hinder som inte teateraktigt växte i min syn;-) Ju högre hindrena är desto bättre märker jag att Lady hoppar. För alla små hinder och stockar forsar hon igenom/över medan hinder över 80 cm gör henne mer fokuserad. Så efter all hoppning är jag lite sugen på att vara med i någon liten terrängtävling som de ibland har just här på Haväng. Givetvis kommer jag inte överge distansridningen men det är kul att testa lite andra inriktningar.

Vi var ute i ca 19 km vilket jag tycker är ok med tanke på hur mkt vi skuttade omkring.

 

 Alma på Nike och Ida på Amber