Domen föll
Dom kunde inte göra något, sitter helt fel. Allt som gjorder var mera sprutor plus lite hippotrim pasta. Minst 2 månaders vila blev domen, hejdå tävlingssäsongen. Jag ska erkänna att jag kunde inte låta bli att fälla lite tårar när veterinärerna åkt. Jag har kämpat så länge för att få Amber där hon är nu, sen tycker jag så himla synd om Amber. Hon är ingen stå stilla häst.
Jag kommer bli helt knäckt ju mer det går av säsongen:( Det är nu man vill ha en häst till i träning.
Vi ultraljudade även Scooter, hon är fortfarande dräktig med Smokey, hon är nu över 50 dagar:-) Så nu är det bara att vänta på en fölis nästa år.
Kollade om Annie var dräktig, det såg konstigt ut. Hon var väldigt hård i livmodern och det såg lite konstigt ut där inne. Båda veterinärerna stod länge och kände och kollade på skärmen;-) Där var iaf en "blåsa" i livmodern den var inte rund som den brukar vara utan lite ojämn. Men dom kunde inte se om där var något "levande" längst ner i livmodern, men det kan vara ett embryo som var påväg upp, vi tyckte efter stirrat i säkert 20 minuter på allt där inne att där var ett litet litet embryo. Men vi ska kolla henne igen när det är dags för Sissey och Wican att kolla om dom är dräktiga.
Nu ska jag sitta och tycka synd om mig och Amber som kanske inte kommer kunna tävla i år, eller kanske en 50 km i oktober. Men men, bara Amber blir frisk så:-)
Peace
Desperata ögonblick
Hur som helst, Amber går fortfarande på penicillin (injektion) samt metacam (oralt). Amber är trött på att få sprutor, men hon sköter sig väldigt bra, hon står helt stilla men man ser i hennes ögon att allt är blää. Men såfort hon kommer ut igen blir hon vanliga busfröet Amber igen, älskade häst vad skulle jag göra utan henne? Ok dagarna då det tar 40 minuter att fånga henne då är hon inte dyr...
Men jag har ridit Scooter för att stilla begären. Red ut en tur, första gången vi var helt ensamma! Samt kunde jag inte låta bli att testa att galoppera lite, även det var första gången. Hon var pigg så det blev lite glädjesprång, hon är så rolig att rida! Hon skötte sig kanon hela ridturen, hon var lite nervös för det blåste som in i.... När vi var klara och hon var ompysslad tänkte jag: Jag ahr ridit ut helt själv, testat att galoppera ute varför inte testa att rida barbacka i grimma till hagen. Många skulle säga att jag är korkad eller något annat i den stilen, men det kan inte hända mer än att jag flyger av, vi lever ju bara engång;-)
Jag behövde inte ha varit "orolig" hon tyckte det var väldigt spännande! Scooter komemr nog bli en suverän distanshäst, hon har sköna gångarter, traven är klockren, hon har bra takt och en "av och på" knapp vad gäller lite högre flashigare trav eller en mera ekonomisk trav, störtbra! Nackdelen med henne är dock att hon är lite för liten för min smak, samt hennes sämsta gångart är galoppen, hon behöver jobbas mycket mycket bakifrån innan det blir helt rätt, men den var iaf inte obekväm, men man måste tänka på att det ska vara skönt för hästen i längden.
Nea har också ridit henne liten stund, tränade lite cavaletti. Scooter ahr aldrig gått över cavaletti bommar innan så det var väldigt spännande, Linnea fick sig en flygtur men det var för att sadeln började glida, Nea råkade trampa med och då blev Scooter rädd. Men grym som jag är så tvingade jag upp henne igen;-) Men det gick snabbt bra igen, då slutade vi. Vi rider inte Scooter länge alls, eftersom hon bara är 3 år och dräktig. Det blir lite små turer då och då, mest för att hon ska vara i trim till fölningen nästa år.
Nej nu ska jag fortsätta kolla lite i AMHA's register och snoka upp lite info;-)
Peace
Grusade planer
Och mycket riktigt, dagen efter mitt "Härliga dagar" inlägg så blevd et dåliga dagar istället. Amber skadade sig på betet. Hejdå Rimboritten...
Hon har antagligen fastnat i något, vad vet jag inte för vi går ofta och kollar hagen. men som veterinären sa,det är omöjligt att holla koll på allt. Gissar på att det är grenar eller något. Hur som helst så är det höger bak, hon har slitit av skon och en bit av hoven, kronranden är fylld med djupa sår samt lite på kotan. men det på kotan är inget allvarligt, men det på kronranden är värre, sitter ju precis i tillväxtzonerna. Det såg inte mysigt ut.
Veterinären kom ut och gav ordern boxvila samt få 4 olika Intramuskulära injektioner i några dagar. jag tycker inte om och spruta själv direkt, mest om dom skulle få en penicillinchock. Men att själva spruta en häst bekommer mig inte men som sagt, det känns lite läskigt. Men jag börjar vänja mig, som sagt jag har inte haft tur med hästar och har fått spruta hästar så många gånger nu.
Idag gick jag en tur med henne och sen sprutade jag kallvatten med slangen en stund på skadan, det var veterinären som rekommenderade det, skadan sitter så dåligt att det finns inte så mycket att göra. Jag är jätte glad att det inte är "allvarligare" men jag kan inte låta bli att bli väldigt besviken, jag anmälde mig precis till Rimboritten 100km. jag är så uppe i varv med tävlandet att jag kommer krypa ur skinnet om jag inte komemr ut och tävla.
Ska se om jag kan ta mig till Simlångsitten och titta på, då stillas det nog lite iaf. Det är nu man vill ha två hästar i träning, jo jag har fler i träning men ingen av dom är i tävlingsbar ålder. Suck.
Ok veterinären sa att jag kanske kunde vara med om vi hade extrem tur. Men jag vill inte åka så långt med en häst som varit skadad och inte fått den där träningen som jag så noga planerat in. Ja ja:( Hoppas bara att hon blir helt bra, min älskade Amber bus.
Tycker så synd om henne, Amber är en väldigt tålig häst som väldigt sällan ser ynklig ut. Igår såg hon väldigt ynklig ut, det skär i hjärtat när jag lämande henne i boxen. Att stå inne i en box är inget Amber gillar under sommardagar. Men idag såg hon väldigt mycket piggare ut.
Vi har även hämtat hem Wican från Daffaq, det blev bara ett språng sen ville hon inte mer. Och igår så brunstade hon till Soda..hmm hoppas att det är lite "efter brunst" Vet att Penny hade det, och hon är dräktig nu iaf.
Nej nu ska jag fortsätta deppa lite. Fast glädja mig över att det är bra med dom andra hästarna iaf, Sissey är lite halt imellanåt och jätte mycket ibland, veterinärerna säger att hon antagligen alltid kommer vara det, men hon ahr iaf inte ont direkt. Svårt att förklara hennes "skada" Har prövat allt med henne men inget blir bra, och dessutom hittar dom ingen skada. Den gamla är läkt och nu är hon stel, men när varken kiropraktik, laser, akupunktur, massage, röntgen, lokalbedövning, böjprov och skritt turer och vila, inget har gett resultat. Sara gav mig tipset att klättra lite med henne, så det får väl bli det sista försöket. Annars får hon bli mamma på heltid.
Peace
Härliga dagar!
När man står där och tittar ut över hagen där Sissey och Ballad går med sina bebisar Betty och Mackan, känner jag ett pirr i magen, lycka. Det måste vara så lycka känns.
Det är verkligen en dröm som gått i uppfyllelse, att se mina hästar gå och beta med sina föl. Visst mitt gamla sto Memmo fick ett föl, men det var annorlunda. Det var bara ett föl. Och jag har jobbat med fölisar, men dom var inte mina;-) 
Helgen som varit förvandlades från tvivel till kanon lycka. Dackeritten var först. Jag hade en mystisk känsla att något skulle hända på ritten, så jag var så säker på en uteslutning pga något. Men den där konstiga känslan jag hade var nog att jag vann samt fick Best Condition priset av veterinärerna! jag är ju inte direkt van vid att vinna, jag hoppas det var den konstiga känslan innan;-)
Mina tankar försvann direkt vi kom till tävlingsplatsen, varjegång jag ska tävla förstår jag varför jag lägger ner sådan tid på träning, tävla är underbart kul! Amber har aldrig kännts så fin som hon gjorde, hela ritten var hon så framåt och sa hela tiden "kom igen vi fortsätter" Hon var knappt svettig ute på banan, hon såg kanske lite svettig ut men det avr för jag hällde vatten på henne;-) Amber hittade sin rytm och jag försökte anpassa mig efter den. Det var roligt att träffa alla distansare, träffade Ingrid och Mats som berättade att det var bra med Rebellen och han var favoriten bland medryttarna, det värmde i hjärtat.
Min plan på tävlingen var att ligga i täten första slingan, gärna först. Då kan Amber slappna av senare, hon är lite lustig. Och planen gick bra, vi hade följe med Annica och Amigo, som även hon kände till Rebellen:). Det var perfekt att ha följe med dom, Dom höll ett bra tempo tillsammans samt så fick jag ett trevligt sällskap.
I de andra slingorna drog vi ned på tempot och njöt av dagen. Det avr lite lustigt väder, ena stunden regnade det den andra var det gasande sol.
Sista slingan red vi själva då Amigo åkte ut pga hälta, väldigt märkligt då ingen av oss märkt något och ingen av oss såg något efter heller, men det finns veterinärer av en anledning, dom är utbildade till att se den minsta störningen.
Det var helt ok att rida själv, Amber tyckte det avr lite tråkigt imellan åt men öronen stod rakt fram hela tiden ändå! Vi hade följe ett tag med några 160 km ryttare, men jag lät dem dra iväg då Amber och jag inte kände någon brådska. Glada och nöjda kom vi i mål, jag fick en liten svacka ute på banan. Hade hemst ont i magen och trodde att jag skulle behöva bryta, men det gick över när jag ignorerade det;-)
När vi var i mål, svällde mitt hjärta över Amber, jag sa till alla "det kvittar hur det går nu, för vilken pigg kämpe jag har". jag brukar vara lamslagen vid sista veterinärbesiktningen, men denna gången log jag bara. Amber var fortfarande pigg och skulle rusa iväg med mig när hon såg var utgången var;-)
Så för att sammanfatta gick dagen bra, Amber var lite stressig i början dvs försök till sken i starten och lite sånt, men jag har lärt mig att ta Amber med en klackspark. jag gillar ju lite speciella hästar.
Nöjda och glada åkte vi hem. Dagen efter travade Amber runder hur som helst i hagen, efter vår första 80 km så avr hon lite stel dagen efter, men icke denna gången.
Och som om helgen inte var bra nog la sig Ballad ner i hagen och fölade! Snacka om att vi var förvånade när vi såg att hon började vanka av och an i hagen. Vilka duktiga ston jag har, båda två fölade mitt på dagen ute i hagen!
Ballad hade lite problem med att få ut bebisen så jag fick hjälpa till lite, Sisseys bebis Betty bara "flög" ut haha. Den lille parveln är underbar, gissa om det blir svårt att släppa taget om denna grabben;-)
Vad har mer hänt, haft fullt upp i dag iaf. Gjort rent till kaninerna, mockat hagar (fy vad jobbigt, bara 5 hagar kvar typ;-), Linnea och jag red Scooter, tränat Xena, Sissey blev betäckt med Soda, släppte ner Amber till det stora betet, hon kan gott njuta av sina lovdagar. Att jag gett hästarna vatten och dragit runder på stora vattendunkar behöver jag egentligen inte skriva upp då jag gör det varjedag. men för att jag ska känna mig extra duktig så skrev jag det.hehe. Sen ahr det blivit lite jobb framför datorn
Det har blivit lite ändringar i planerna, volontär resan har blivit uppskjuten. Jag vill fortfarande åka men det får nog vänta till nästa år. Känner mig så triggad inför att träna Amber och sätta igång Ballad nu när bebisen är född. Önskar att Ballad vore 6 år nästa år, då kunde jag tävla lite mer, inte bara CR. men jag får nöja mig med det;-)
Det känns sorligt att inte kunna åka än, men jag insåg att jag behövs mera här. Jag vet att mitt hjärta inte "rotat" sig än, men jag vet sedan länge att hästarna är allt. Jag lämnar framtiden öppen för förslag.
Peace
Panik i sjumilaskogen
Allt packat och klart, Amber är badad och inlindad i back on track, klart i stallet, har packat åt mig själv ja det mesta är klart. Men nu till det roliga, när vi testade så att ljus och allt funkade på transporten hade vi ingen tur, bromsljusen la av på släpen, ah!
I timmar försökte fadersgestalten fxade det under en massa "h*lvete* *jäkla sk*t*, det gav inga bra resultat. Jag försökte försiktigt påpeka att det inte hjälper att svära, det gav heller inget resultat;-)
Så nu för en stund sedan fick fadern köra och låna en hästtransport av dom som vi köpt våran av. Nu är vi lite lugnare, hehe.
Jag borde sova nu, vi ska köra klockan 04.15 inatt eller morgonen säger man kanske. Men jag är inte ett dugg trött, lägger jag mig nu kommer jag bara ligga och rulla runder i timmar, och blir utmattad av det istället. Bättre att bli trött till CSI.
Ja, alla undrar om jag inte är nervös inför imorgon. Både jag & nej svarar jag då. Jag funderar inte specifikt över det, är mera ivrig inför det eller hur man ska säga. Men jag blir inte nervös förrän jag precis är vid tävlingsplatsen, sittandes i bilen och försöker hitta en parkering, då får jag alltid känslan av att de minuterna jag sitter där i bilen hinner alla börja utan mig. Konstigt ja vet.
Amber såg kanon fin ut idag, hon underhöll sig själv med att springa ut och in genom de olika hagarna. Hon vet precis vad det handlar om, frågan är bara när det ska hända. Och när Amber vet att något ska hända så äter man inte, jag försöker truga i lite mat iaf...men ofta förgäves.
Ska bli spännade och se hur det går imorgon, som ja skrev förut i bloggen har jag en underlig känsla av att något kommer hända vilket leder till uteslutning. ja vet man ska inte tänka så för då blir det ofta så, men jag kan inte låta bli. Men jag tänker ofta på vad Ingrid sa engång: "Våga satsa, våga bli utesluten" hur ska man annars kunna hävda sig mot andra delar av världen? Och jag tror hon har rätt, har man en häst som känns redo så ska man satsa lite iaf, nu säger jag inte att mans ka spränga igenom ritten men känns banan, vädret och hästen bra så varför inte satsa på en vinst? Vi i sverige är ofta alledes för rädda för att bli uteslutna, man blir liksom inte svartlistad för det. Så mycket kan hända under en ritt vilket leder till uteslutning.
Så nu har jag iaf övertygat mig själv;-)
Imorgon gäller det!
Peace
På lördag på lördag...
Har stallat in Amber på nätterna så hon får vila samt så jag vet att hon får i sig grovfodret samt lite kraftfoder. Det är otroligt torrt ute, det har både för och nackdelar. Vi börjar med fördelarna. Fästingar...efter att jag fått dille på att inspektera och desinfektera varenda fästingsår (tramsigt ja vet, har dom sjukdomen så är det redan det i blodet, men min hjärna inbillar sig att det blir lite bättre med desinfektionsmedel på såren;-) nu när torkan är som värst har jag inte plockat mer än 1 fästing, och det var en bamsefästing på Amber.
nackdelarna är ju att där är ingen styrka i det lilla brända gräset som finns kvar samt att det dammar lättare, och underlagen blir alledes stenhårda att rida på. Inte bra. Idag kom där några droppar regn så det blev lite jubel utanför stallet;-)
Amber känns fin fin inför tävlingen, har aldrig haft så bra puls vid träning som nu. Har intervall tränat henne inkl galopp intervaller, hon såg spöken överallt så det var verkligen en utmaning att hålla ett bra och jämntempo.
Vi har även tagit en genomkörare på 3 mil, hon kändes otroligt fräsch. Nu inför tävlingen så vilade hon igår och ska bara skrittas de kommande dagarna.
Amber är ganska rolig, när hon har tråkigt i hagen så tar hon några repor själv, runt runt kan hon springa...hon ahr alltid gjort så. Väldigt intressant faktiskt.
För att återgå till den här torkan så har Amber fått hosta igen, det var minst 1½ år sedan hon fick "utslag" av sin dammallergi, det är rent ut sagt hopplöst med sånt där. Det är för varmt för att öppna ensilage, höet dammar och hon hostar trots att jag blötlägger det och ute är dte också torrt...hmm ett dilemma. Men det är redan mycket bättre, har gett henne min dunderkur av host"medicin". Nu när man tävlar en hel del så är det så mycket man måste tänka på som det här med karenstid inför tävling. jag är otroligt nervös för det här, som tur är har jag karenslistorna som jag fått i & med att jag gått amatörtränarkursen inom galopp och hade starthäst. Så den lusläses ganska ofta.
Som tur har "hostmedicinen" ingen karenstid, annars ahde jag nog fått stryka mig från tävlandet. samma gäller alla dessa flugmedel, på hälften av flaskorna står där inte om där är karens eller inte och är dom nya finns dom inte emd på min fina lista. Jag vågade inte spruta på ett flugmedel jag köpte innan jag visste vilket så jag fick helt enkelt ringa tillverkarna och fråga;-) och det var 0 dagar.
Snart måste jag gå och kolla tvätten, har operation tvätta allt inför tävlingen, det blir inte lite maskiner med tvätt de inte. Imorgon ska jag börja packa lite för att göra det sista på Fredag. Måste nog putsa sadeln också, är alledes för dålig med det. Men när ska man ha tid med allt. Fixa hemsidor, redigera bilder, ta hand om hästarna samt träna dem, hålla koll på alla dessa papper som ska skcikas in överallt sen har man ju lite kaniner, katter och en stor hund att ta hand om. Ja det tar sin lilla tid;-)
För några dagar sedan anlände dessutom en ny häst här, Arabstoet Wictoria Sheik. Jag har sett henne live som 3 åring och jösses vad hon utvecklats, numera är hon ingen "bebis" utan en vacker fröken med härlig uppsyn. jag föll som en fura, det gjorde dom andra också för den delen. Hade tänkt att testa och rida henne en tur snart, men eftersom vi i princip har storm här så är det bättre och vänta. Hon behöver nog lite tid för att finna sig tillrätta. Hon har iaf blivit kompis emd stallkatten, dom stod och kelade (ja verkligen kelade) med varann i hagen.
När regnet forsade ner för några minuter idag tog jag och Nea in henne & Soda, dom fick lite pyssel tid med borstning och flätning av manar. Soda förstod inte varför en grabb ska behöva ha flätad man...ganska kränkande. Jag försökte förklara att det var för att manen skulle hålla sig på en sida och inte spreta överallt. Han förstod inte vad jag sa. Men han stod snällt ändå, han är ju en ganska ylle grabb trots att han ska försöka vara störst och bäst i världen. Men de små är ganska lätta att få ner på jorden igen, då är dom så mysiga så.
Nej tvätten var det...
peace
bling bling eller bling bang?
Bloggen har inte funkat så jag har inte kunnat uppdatera förrän nu. Men jag tror inte folket skriker av sorg för att de inte får läsa min blogg;-)
Hårt kämpande barn i filippinerna, fattigt folk i Afrika, svält och kriminalitet sprider sig och jag kan inte låta bli att tänka på ett citat ur Blood Diamond "In America it's bling bling, but out here it's bling bang" vad gäller diamanter. Och här går jag och köper värst bling bang pannbandet till mina hästar, vad säger det om en? fast jag får väl glädja mig åt att det inte är diamant bling på mitt utan swarowzki kristallet...hör jag att kristallen används som en bricka i politisk propaganda någonstans som leder till krig tänker jag göra mig av med det, var så säker;-)
Hur som helst, min tappra springare Amber har fått nya dojjor på fötterna, som vanligt nu på sommaren har jag crosskor samt sulor. Vill ni höra nått roligt, för första gången behövde vi inte limma på Ambers hovar, detta pga mitt enträgna smörjande med fisktranet (blä för övrigt)! I början visste jag inte om det skulle hjälpa men nu har jags ett att det gjort stor skillnad. Hovslagaren sa att hennes hovar såg väldigt bra ut:-)
Direkt Amber fick skor kunde jag börja den vanliga träningen igen, weeho! Vi har hunnit IT träna i backe, det var rätt tungt tyckte jag men Amber brydde sig inte så mycket, hon tyckte det var toppen kul däremot!
Sen har vi tagit en lång skritt tur i väldigt kuperat och varierande underlag. Mycket klättring och kringelikrok turer samt en bit på tung sandstrand.
Nea har även hon skrittat en tur på Amber, dom var ute hur länge som helst tillsammans med hennes kompisar;-) Ígår red Nea en kortare skritt & trav tur.
Idag red jag först dressyr på Amber sen när hon var fin och mycket mjukare (fick dock inte loss henne helt på höger sida) tog Nea över och hopptränade lite, det gick väldigt bra bortsett från några stopp vid de högre höjderna. Amber tog sina chanser när Nea blev lite spänd, då slank hon in när innertygeln var för stum, Amber är en riktig söt liten fis. Numera ser jag direkt när hon ska göra något, men Nea klarar det bra! det kommer ta lite tid att lära känna alla Ambers signaler och hur hon reagerar för alla hjälperna, jag har ju hållt på med henne så mycket längre.
Efter hoppningen skrittade Nea ut en tur på henne och jag cyklade brevid, det är bra med motion;-)
Nea red även ut en barbacka tur på Sissey och jag gick med Betty. det gick kanon bra, Sissey var väldigt pigg och framåt, hon såg så glad ut över att få vara ute lite:-) Betty var super duktig, massor av nya saker att titta på och mötte mycket bilar och motorcyklar samt andra läskiga situationer, hon klarade allt med bravur.
Om 13 dagar är det uträknat att Ballad ska föla, men hon visar inga direkta tecken än, merän att hela "paketet" (haha) ändrat position, precis som det ska göra. Balald tror hon är störst och tyngst i världen, jag förstår henne något. Hon är van vid att vara rätt smärt och rörlig, inte högdräktig;-)
Peace
Make a difference
Jag & Amber Vedemaritten 2008, foto Amelia Burdett
12 dagar kvar tills Dackeritten, adrenalinet pumpar bara jag tänker på det, förr var jag nervös i veckor innan jag skulle tävla. Numera blir jag helt lagom nervös på tävlingsdagen, det där pirret i magen som ofta leder till att jag blir illamående eller att jag behöver pinka stup i kvarten. trots det finns det nog inget bättre. fast jag ahr en känsla av att vi kommer bli uteslutna för något på dacke, vet inte varför, det bara känns så. Jag blev utesluten där förra året, kanske det blir min otursritt;-) Men Amber känns härligt fräsch.
Imorgon kommer hovslagaren och sätter nya skor på Amber samt så ska vi verka Bettys lilla tassar. Sen blir det IT träning i backar, det är grejer det! Är man inte trött innan så ändras det snabbt. Sen blir det nog mycket längre skritturer.
Dagens i landsproblem, fästingplockning. Granskade hästarna noga och såg att det minskat drastiskt. På alla utom Xena, hon hade ca 10 stycken. bläää. Dom sitter dock där jag inte sprutat så mycket switch. Eller så har Xena helt enkelt super smarrigt blod att suga i sig...stackare. Hon fick mera spray på sig så nu ska det nog göra susen. Dom andra hästarna hade faktiskt inga, hurra! Det känns nästan som en liten seger;-)
För övrigt sitter jag och planerar lite inför en volontär resa jag förhoppningsvis ska göra om jag får Xena &/eller Betty såld. Jag tänker åka till Afrika, jag vet att en människa inte kan göra så stor skillnad. men tänk om alla tänkte så, då skulle det vara riktigt tragiskt. Jag har velat åka i fler år, men inte förrän nu har jag börjat planera det på riktigt.
När jag tänekr resa vet jag inte än, det får bli när allt är klart med betäckningar, fölningar och tävlingar. Eftersom jag bara tänker åka i typ 2 månader så har jag lyckats övertala folk till att vara hästvakter. Får dock börja övertala Nea att hålla min lilla Amber i träning samt ta gröntkort så hon kan testa att distansa lite på henne. Jag litar fullt på Nea numera till att kunna tävla distans med Amber. Ok är Amber som hon var på Vedema, då funkar dte inte riktigt. Men man lär så länge man lever säger jag. och det är just det jag vill, lära mig saker.
Det jag antagligen velat mest med att åka numera är Amber, har varit så noga mad hennes träning samt velat tävla. det är det jag kommer sakna mest, tävla...Men kan man hjälpa, gärna något med barn eller inom miljön, så skulle det vara värt så mycket mer.
Peace
Hunting humans ain't nothing but nothing
De människor som känner mig vet att jag tycker all udda konst är djupare, allt från digitalt till handgjort. Själv tycker jag om den digitala biten, visst hade jag haft talang till att måla etc ska ni tro jag hade haft ideér! En dag hoppas jag kunna gå distansutbildningen inom bildmanipulation/retusch. Men men
Gjorde denna kassa bilden lite snabbt idag, hade bilderna varit mer högupplösta hade det nog varit lättare;-)Idag kollade jag om mitt fina switch spray hjälpt i kampen mot fästingarna, och ja det hade det! Xena hade 3 stycken, precis där jag inte sprutat (innanför flughuvan) smarta rackare må jag säga, men ack så lätt vinner man inte över mig. Hästarna betyder allt för mig, och jag vill göra allt för att dom ska ha de bra, om ja så ska plocka fästingar på mig själv så ofta som jag ränner runder i de höga gräsen;-)
Vad har mera hänt idag? ingen specifikt merän vardagliga saker som alltid ska göras, ge alla hästarna vatten, ta hand om kaninerna, kolla så hästarna inte har sår osv, pyssla och borsta lite. hade lite "småungar" inne i roundpennen, Soda fick gå där lääänge, jag krävde inte mycket. Jo i hans värld var det alledes för mycket, jag ville ha hans uppmärksamhet, inte att han ska söka sig utåt samt lita på mig mer. jag arbetade honom ett tag, han flyttade sig precis som jag ville allt jag behövde göra var att vrida mig titta/gå osv så bytte han varv, flyttade sig åt sidan, backade. men en sak gjorde han inte, den saken jag så gärna vill att han ska göra, följa efter mig. I hagen och så gör han självklart det, men där inne är det en annan femma. Att få en 2 års hingst som sprudlar av testosteron att fokusera sig på mig och inte omgivningen, ja det tar på krafterna. Soda är en handfull att hålla på med numera;-)
jag slutade när han tog två steg mot mig, då blev det massa klappar och mys, vilket han verkar uppskatta. Konstiga häst. jag vill försöka övertyga honom att jag är den bästa livsförsäkringen som finns, Soda tror mig inte ett dugg. Eller lite kanske.
Pillar en hel del på betty, lyfta hovar gå utan mamma, stå några minuter inne i boxen medans Sissey står ute och blir borstad. Hon sköter sig kanon, fina lilla rackarhäst;-)
Btw, har skrivit papper osv på arabstoet jag ska låna nu. Ska bli kul att välkomna henne hit, jag tror hon kommer trivas, stora hagar massor med pyssel och snälla hästkompisar. Om hon kommer i brunst i rätt tid så ska hon åka till Daffaq för betäckning, så nu håller vi tummarna.
Jag tänkte fota Daffaq lite innan, men jag kom väldigt olägligt. det var hans eftermiddagslur, så istället för en champion såg han ut som en helt vanlig häst som lever ett härligt hästliv;-)
bild: Daffaq
Peace
