Mattes lilla grabb

Älska mig mest när jag förtjänar det minst
för det är då jag behöver det mest...


Idag åkte min älskade lilla Macka iväg mot sitt nya hem. Han skötte sig så fint. Vid sex imorse stod jag och borstade honom i stallgången, redde ut hela hans svinto svans så den blev stor som en boll. Sprutade lite glansspray på honom så han ska vara extra blank när Anna får se honom.
Vid 07.20 kom lastbilen som skulle bära iväg honom, det var helt mörkt ute och Mackan var helt ensam men ändå gick han rätt in i den stora lastbilen, min duktiga Macka. Efter en ganska lång stunds ändrande inne i lastbilen så Mackan skulle "passa" där inne stängde vi luckan och sa hejdå till honom igen.
De sista orden han hörde från mig innan dom åkt så långt att han inte hörde mer var bara de enkla men så hemskt tunga orden "Hej då Mackan", jag kunde knappt säga klart orden innan jag brast i ett storböl, hela jag skakade. Tårarna bara rann och rann, usch vad jag kommer sakna honom.
Hela dagen har jag i omgångar gråtit över honom, vi ringde för ett tag sedan transportören och hörde hur et gick. Han sa att det gick jätte bra och att han flyttat fram honom så han gick lös och hade det bra. Han sa att dom skulle vara framme vid 20.00 och det är hon om 10 minuter, så jag väntar spännt på att Anna ska skicka sms och berätta när han e framme.

Det kommer vara tungt att inte se Mackans snälla men busiga ögon, så löjligt hur man kan fästa sig vid en häst. När jag lämande Betty var jag mer glad då jag såg glädjen hos människorna som var där, hur glada dom var över att hon kommit. Men med Mackan så blev han hämtad inte lämnad av mig. Men jag hann komma närmre Mackan än vad jag gjorde med Betty.
Mackan kommer få det toppen hos Anna. 

Amber vilar ännu, vi var och röntgade henne och dom misstänkte direkt vad det var, efter ett antal röntgen bilder så bekräftades det också. Hon hade en liten vrickning i hovleden samt en pytteliten i kotleden. Jag blev faktiskt lättad över att det inte var "mer" jag hade målat upp en massa trams.
Hon har troligen fått vrickningen när hon springer i hagen, hon är ju helt tokig med det ibland. Svirar runder och gör slidingstops i det hala underlaget. Så nu går hon i en sjukhage. Efter nyår får jag börja skritta henne om slutat halta, sen blir det nya röntgenbilder och undersökning den 9:e januari.

Så jag har värsta ridabstinensen nu, jo jag rider Ballad men hon har inget sting. Ok tillräckligt så att stackars Linnea flög av två gånger på mindre än några minuter;-) Så går det när det är balansträning med Sandra.
Har ridit Soda några gånger och även travat på honom för föesta gången, han skötte sig hur bra som helst. han travade villigt och stannade inte som många unghästar gör för att sedan hoppa framåt.

Imorgonbitti vid 05.00 åker jag & pappa till Tjust Araber i Gamleby för att hämta den nya hästen som jag ska låna. Nämligen underbart vackra Elcaballero. Han är en 5 årig arabvalack (blir 6 nästa år) med massor av energi. Var och provred honom samt hans bror i måndags. Båda var otroligt härliga att rida men Caballero var lite mer min typ. Han sprudlade av energi, var femte galoppsteg hoppeliskuttade han och sparkade bakut, öronen stod spikrakt fram så jag kunde bara skratta när han slog med huvudet som för att säga "släpp mig ser du inte vilka racing möjligheter här är?" trots att jag bara red en liten tur var jag svettig när vi var klara, Caballero däremot tyckte det var en tramsrunda. Tror han kommer bli en väldigt intressant distanshäst. Hans helbror är Ellen Suhrs häst Elcopero. Dom vann bla dackeritten i år 160km CEI3*. Mycket fina hästar.
Så det blir en heldag i bilen imorgon, tar 5 timmar utan släp dit, så jag har laddat ipoden så det blir lite snoozing i bilen.

Har beställt en ny sadel, har länge sparat till en podium men fattades lite till stigbyglarna (bara dom kostade 1000 spänn) så när jag fick en peng av farmor i julklapp beställde jag den direkt. Det lär ta lång tid innan den kommer men vad kul det ska bli. Självklart är den inte tråkigt enfärgad heller, den är svart & orange hihi

Min mobil e kras så tyvärr kan jag inte föra över bilder från telefonen till datorn längre. Har min gamla mobil nu men den går inte att koppla till datorn, så bilderna finns här iaf;-)

Nu ska jag värma några köttbullar , har inte ätit på hela dagen

Peace out

Mitt första jordskalv

Ett ämne som kommer tas upp i många skåningars & blekingebors bloggar. En händelse som tycks vara liten men ändå så stor.
Imorse, eller ja det är morgon än men tidigare imorse upplevde jag mitt första jordskalv precis allt skakade och mullrade. Min första tanke var just jordskalv men det lät helt fel, att vi fick känna en sån stor här, I sverige? Hunden blev livrädd så jag fick sitta hos honom ett tag farsan skulle precis köra till jobbet och undrade också va 17 som hänt.
Vi kolade även hästarna men dom brydde sig inte alls. Tycker det är obehagligt att vi får uppleva sådant, det är bara ännu ett stort tecken på förändringen som sker i miljön och det är skrämmande.
Vi kommer säkert få uppleva liknande saker i framtiden som vi förknippat med utlandet, bara att nu är det vår gårdsplan som skakar.

Var bara tvungen att skriva lite, det är så tråkigt att vänta på att hästarna ska äta upp innan jag kan släppa ut dem

Peace out

Spännande och mindre spännade på samma gång

Det får bli en summering utan direkta detaljer av ridningen. Har stallboken uppe i sadelkammaren så jag kommer inte ihåg hur länge/var & vilka jag rider exakt utan den;-)
Mackan blir borstad

En tråkig nyhet är att Amber blivit dålig eller vad man ska säga, hon har flera gånger under någon veckas tid trampat  h.f  sko så den hamnat snett på hoven. Hon haltade inte och var som hon brukar vara vid ridning men jag tog det lugnt för säkerhets skull ändå. Hovslagaren fick komma ut och rätta till skon, dagen efter var den på väg att bli lika dan. Alltså är det något fel? troligen på det andra frambenet då hon verkar vilja sätta ner det högra snabbare för att inte belasta den vänstra sidan så mycket.
Men jag har kännt, klämt och stirrat mig blind men inte sett något MEN verkade det hända något 
Hon har troligtvis fått mugg på h.f. Första gången jag har en häst med mugg faktiskt. Amber hade mycket när jag köpte henne, antar att det var annan mark där för under de åren jag haft henne har hon inte fått det igen, förrän nu då. Benet var svullet och hon var öm. Visar Amber något så har hon ont.
Det var precis som om muggen släppte fram det andra också för ena dagen haltade hon på v.f. Och nästa dag haltade hon på h.f... Fan fan fan säger jag. Har aldrig haft problem med sånna här skador på Amber innan (räknar inte skadan i hagen då jag vet vad som hände där). Har gått bra på tävlingar och hon har varit fräsch, och så kommer det nu när vi är så laddade & motiverade. Hon har känts så fin.
Men i omgångar har jag märkt att det varit något pga skon men fått order av veterinären och hovslagare att fortsätta rida så vi kan hitta felet. Men nu när hon de senaste dagarna visat än där & än där så ringde jag genast och bokade tid till röntgen. Så den 19/12 åker vi iväg och kollar upp henne, min hovslagare följer med och ska hjälpa till med utredningen. Det känns skönt att ha så många erfarna runt sig. Jag är mer rädd för att inte få reda på vad det är, att dom inte ska hitta något än att dom hittar något.

Handhäst tur
Har flyttat Amber till den torraste hagen där springer hon runder och ser hur glad ut som helst...Vasrv efter avrv kan hon springa. Inbillar jag mig hältan på v.f? har bara sett den "på riktigt" 1 gång, resten är mera en känsla, eftersom hon trampar skon snett på h.f har jag antagit att där är något fel. Tänker även kolla upp sadeln, tror lite att det kan vara den som trycker, har tyckt att den varit lite lång men när jag kollade upp det tyckte dom inte det. Men om man ska följa "de gamla" standarden så tycker jag den e på gränsen. Men jag använder ju inte den så ofta, rider mest med dressyrsadeln och den ligger bra.

Som ni förstår är jag jätte orolig och super hysterisk runt detta. Jag älskar Amber över allt annat och jag älskar att träna och tävla. Det är det jag lever på under vintern...längtan tills tävlingssongen. Hade en så bra plan med Amber. Och nu har jag redan målat upp typ de värsta i huvudet tror jag...

Tycker jag gått lugnt framåt, hon har fått vila efter tävlingssäongen (som för övrigt gick kanon hon har aldrig känts så bra som på dackeritten i år), skrittat igång för att trappa upp det. har inte ens börjat med intervaller än. Har ridit i snitt 1-2 h nästan varjedag men i snälla tempon. Sist vi var ute red jag Ballad och hade Amber med som handhäst, gick kanon. Tvärtom var ju en katastrof då Ballad var slöare än en korv och Amber gick på tårna...men när jag vände kombinationen blev Ballad pigg och Amber lugnare vilket gjorde att de gick i ungefär samma tempo.
Amber har vilat sen den 7/12, hon såg bra ut idag förutom att hon är lite svullen där hon har mugg. Smörjer in såret i hopp om att det ska läka fort.

Sissey efter en ridtur

Wictorias runda mage

Innan red jag ju både Ballad och Amber nästan varjedag (dom har någon vilodag) samt Scooter ibland och nu har jag helt plötsligt bara Ballad att rida, Scooter är så rund om magen så hon vill jag inte pressa henne förrän bebisen är ute. Sist red Linena Scooter, jag Amber och Åsa Ballad (det är ganska skönt ändå att få lite hjälp ibland;-) vi var ute i typ 1½ timme nästan bara skritt, några små travsnuttar.. Och Scooter känns fortfarande pigg & glad.
Eftersom Amber vilar och Ballad har typ gått varjedag fick även Ballad vila (den 8/12). Istället red jag Wictoria och Åsa red Sissey, det gick låååångsamt. Wictoria är verkligen rund, hon ser högdräktig ut så vi tog det i sakta mak. Jag försökte berätta för henne att hon inte ska föla förrän i slutet av Maj, men hon lyssnade inte. När vi kom ut på en liten äng blev hon så glad att hon till min förvåning vaknade till liv och självmant började galoppera, inte den stilen jag brukar tillåta men eftersom hon blev så glad fattade jag om galoppen så det verkade vara mitt initiativ och inte hennes...väldigt smart gjort av mig haha,-)
Åsa på Ballad & Linnea på Scooter samt Ambers ridtäckekant;-)

När Amber vilar får man iaf mer tid till unghästarna. Candy har fått både sadel och träns på sig. Hon tog det hur bra som helst. Var även ute och gick med henne själv för första gången. Hon har varit väldigt beroende av sällskap sen hon kom hit och det funkar ju inte riktigt för mig då jag mest jobbar själv. Och det verkar gå åt rätt riktning.
Har varit ute på promenix med Apollo också, han är verkligen en easy going häst. En riktig guldklimp säger jag.

Apollo ute på promenix

Candy första gången ute ensam, fick hälsa på hästarna nere i byn

Ballad får ingen frid numera, jag vill ju rida rida rida;-) Idag blev det ett kortare men intensivt dressyrpass. Red "aktiv" ridning i 40min. Som vanligt när jag ska rida lite dressyr med henne är hon värsta rodeohästen. I omgångar sparakde hon nog bakut och skuttade 5 gånger i rad, jag tappade både stigbyglar och tyglar vissa gånger men lyckades sitta kvar. Bortser man från hennes bussprång hade hon lagom med framåtbjudning och väldigt lyhörd. Det var riktigt roligt att harva runder där inne.
Bland det viktigaste för mig under vintern när man inte tävlar och så, så kan man riktigt ransaka sig själv och finslipa allt. Jag försöker att alltid säga till mig själv, speciellt med min sits och mina händer. Så det blir en hel del sådana saker som jag tränar på vintern, på sommaren vill jag att det mera ska gå av sig själv. Nu ska det nötas in till tusen;-) Jag skjuter så gärna fram min överkropp och nederdelen skjuter jag något bakåt...ingen bra sits alls. Lodrätt lodrätt heter det

För att återgå till träningen (jag vet jag vet att jag lätt glider iväg). Ballad är inte redo för travarbete i nedsittning än, hon är ju bara 4 och har inte riktigt rätt bjudning och form för det än. Har börjat träna lite mer arbetsgalopp med henne, förut var det mest galoppfattningar som gällde men det har börjat sitta nu. Inte en enda fel galopp idag. Hon är inte i så bra balans i galoppen än så man blir utmattad av att försöka hålla arbetsgalopp ett tag, faller jag ur försvinner hela Ballad under mig, hon kräver oändligt med stöd. Hennes sämsta sida är höger, hon vill gärna rusa iväg i galoppen i det varvet då hon inte hittar balansen där.
Idag blev allmän träning, ville ha hennes uppmärksamhet och inte tråka ut henne genom att bara gå varv efter varv. Så det blev introduktion till fram & bakdelsvändningar, när vi slutade så satt det rätt bra...det är bara hjälperna som behövs finslipas. Hon var mjuk och fin men framförallt villig till att lära sig nya saker idag.
Skrittade en hel del serpentiner samt åttavolter och tränade en övning som jag kallar "fyrkanten" ävden det gick bra. I traven går det i vågor, hon "korvar" gärna ihop sig. Är man ovan vid dessa typer av hästar skulle man lätt kunna missuppfatta till att hon "går bra", efter volter i varierande storlek mycket varvbyten samt tempoväxlingar gick hon som en banan i volterna:-) Så stolt över hennne.

Och vad gäller det spännande som hänt kommer jag inte avslöja något än (hårt jag vet) Men jag håller på att planera och diskutera med en person, och går det hela igenom kommer min tävlingsäsong vara räddad nästa år plus mitt humör;-)

Och nej jag ska inte köpa fler hästar;-) Nästa år kommer det försvinna en hel del hästar, Xena kommer åka till sina nya ägare, Annie åker hem, Mackan åker nog innan nyår och ev (eller hoppas jag) kommer Scooter bli någons "sponsorhäst" (ja du vet vem du är;-). Inga ston kommer betäckas om, det ska helt fokuseras på träna hästar och tävlas.

Nej nu får det räcka, vill inte att ni ska somna när ni läser detta. Men jag är sån. Börjar skriva och har inget att skriva om,  men sen rullar det ut;-)

Peace out

RSS 2.0