Dags att uppdatera?
Jag har fått starka order om att uppdatera min blogg, så ja bättre sent än aldrig.
Jag hittade tillslut en kiropraktor till Sissey. Ifjol så gick Sissey omkull i hagen så hon fick en fraktur i bogen, hon är nu bra men hon belastade bakdelen mer och blev stelare än en pinne baktill, men det hoppas vi få bukt med snart! Hjälper inte detta kommer jag göra ÄNNU en grundlig undersökning & röntgen. Men jag inbillar mig att hon är pytte lite bättre.
Ja har börjat skritta henne lite för att mjuka upp kroppen och hon är inte lika stel. Men hon är slöare än sirap, Men jag hoppas att även det ska bli bättre när hon inte känner dessa "låsningar" bak. Jag har inte bråttom med henne, utan tar det väldigt lugnt.
Ballad har inte gått över 40 dagar i sin dräktighet än, så jag är nojig till dess;-) Hon är super kelen och vill verkligen visa mig att hon vill göra något, inte bara gå i hagen. Ända sen första dagen jag träffade Ballad har jag märkt att hon är en häst som älskar att jobba och få vara med. Scooter är precis likadan, hon vill ALLTID vara i centrum och få nya saker att tänka igenom, ja Scooter är verkligen en bushäst som gillar att testa nya saker.
Vi är väldigt oroliga över Xena, hon blir bara slöare & slöare. Vi vankar av och an och försöker få upp hennes humör, men inte mycket tycks hjälpa. Vi har testat att ökat på både kraft & grovfoder då hon tappat vikt. Avmaskade henne igen fall i fall någon masklusing slunkit undan den äckligapastan innan.
Men vi tror det är att hon bli "mobbad" av dom andra, dom är väldigt elaka till minstingen. Så vi testade att flytta Xena & Scooter, men Scooter fortsätter att vara elak. Så nu har jag slut på ideer.
Hon har ingen feber är inte halt nej allt ser bra ut, förutom hennes humör. En saddlebred åring ska enligt andra sprudla av energi & bus. Men Xena har aldrig varit särskilt fullblodstypisk, hon tar allt med ro.
Som jag skrev under nyheter så har jag varit och hämtat "hem" Rebellen. hans ägare har flyttat utomlands så jag ska ta hand om honom ett tag, jag vet inte hur framtiden ser ut men jag antar att jag får ta det som det kommer. han var väldigt halt när jag hämtade honom. Varken hovslagaren eller veterinären hittar något direkt fel med honom, veterinären tror att han var överansträngd. Så nu har jag tagit ur han ur galoppträning, då det har tagit på honom, han är en väldigt omogen stoor grabb. Sen har han fått gått & myst i hagen med Soda & Billy.
Men han har drivit mig till vansinne här hemma, Rebellen älskar att få vara med mig, få jobba, komma ut och bara bli ompysslad. Han vankar verkligen av och man tills man ger upp och kelar en extra gång emd honom, han är ju trots allt min gullegris;-)
Han blev överlycklig när jag började rida honom lite lätt, först var det som och sitta på en tickande bomb, Linnea red min andra häst Amber, hon är ju i fullträning så hon red före travade & galopperade emdans jag skulle ta det lugnt i skritt med Rebellen, tji fick jag. Han steppade, stegrade sig, försökte sticka ja allt som finns i "jiiippiee" ordlistan för busiga hästar. Nästa gång vi tog en liten tur så visste han att jag inte skull glömma honom så då njöt han för fullt av att komma ut på en lunkar tur. Underbart! Rebellen är den härligaste hästen jag någonsin ridit. han har lätta fjädrande travsteg som är så behagliga, han har en urmysig "gungstols" galopp som kan göra många hästar gröna av avund.
Ambers träning rullar på för fullt, att ha ett Arabiskt fullblod i kondition för distans har både för & nackdelar, hon blir ju aldrig trött! Jag harvar runt på stubbåkrarna och försöker få henne att inse att hon inte är en arabgaloppör längre men hon tycks säga "har du en gång tränat mig för detta så ska du få bita i det sura äpplet" och det där äpplet är verkligen surt.
Vi strök oss nyligen från Billingeritten, jag skulle varit med i T50 km. Men Amber kändes inte alls på topp veckorna innan tävlingen, hon snubblade mycket & kändes allmänt ojämn, så verkligen i sista minuten (nämligen natten till tävlingen) så beslöt jag mig för att stryka oss. varför åka 80 mil när hästenn inte känns helt 100? det känns inte alls schysst mot Amber. Men nu känns hon bra igen, så vi hoppas istället på Greveritten den 22 september, min hemmabana. Den är vid Sjöbo. Härligt att bara ha typ 40 minuter till tävlingen istället för att sitta i en bil i 5 h som det brukar vara. Sen har jag ridit där mycket, förr dvs, på tiden då jag började med distansridning. Det var så kul, jag googlade för skojskull på min första distansritt som jag red år 2003, den fanns kvar. Vi tränade i mer än ett år för att starta i den ritten, så mycket spänning det var! och dagen då det avr tävling så var det den varmaste dagen i Maj, dom första 3 milen höll jag på att få värmeslag. Tyvärr blev jag utesluten efter första veterinärgrinden. Min tappra häst var halt, han hade en gammal skada i knäet sen tiden då han gick på travet. Det blev inga mer tävlingar efetr det.
Jo jag var med i några klubbtävlingar där jag bla "vann" med min tränares häst.
Jag har sådana förhoppningar på Soda & Ballad inom distans, dom ska bli mina nya stjärnhästar. och så ska vi piska alla Araberna & visa hur bra Morgans är;-)
Med Soda går allt toppen, han är väldigt hingstig. Men trots det är han den snällaste unghästen jag hållt på med. Han är verkligen iunderbar rätt igenom. testade att lastträna honom för ett tag sedan, vi ahde precis lastat ur halm så var jag ute och gick med honom. För skojskull tänkte jag att han skulle börja vänja sig vid transporten, tji fick jag, han gick rätt in ich stod snällt där inne! jag blev verkligen chocka & tänkte att han kanske inte hann fatta avd han gjorde, så jag backade u rhonom och testade igen, jo visst gick han upp igen! han började snällt att äta, det är en typisk Morgan!
jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men det blir nog jobbigt att läsa. Så jag uppdaterar mer snart, tex tankar & planeringar kring nästa år.
Men jag ska dock berätta en super kul sak, den 6 september åker jag & några andra Morgan entusiaster till England för att kolla på EM för Morgans, det ska bli så kul att håller på och svimma. Jag har superroligt sällskap av bl.a Sara Alvrud som äger Goldget Kitty (Sisseys helsyster) och Tullesbo Dan Hawkins, en Emigrant bebis. Som sagt jag hopaps det kommer bli en oförglömlig resa, för när man har så många hästar så blir det nästan aldrig att man gör något annat.
Ha det gott allesammans!
ps, om ni undrar varför det är en massa stavfel å missade ord e de för jag skriver så fort och är alledes för lat för att kolla om jag slarvat...det är ju faktiskt kväll;-)
Jag hittade tillslut en kiropraktor till Sissey. Ifjol så gick Sissey omkull i hagen så hon fick en fraktur i bogen, hon är nu bra men hon belastade bakdelen mer och blev stelare än en pinne baktill, men det hoppas vi få bukt med snart! Hjälper inte detta kommer jag göra ÄNNU en grundlig undersökning & röntgen. Men jag inbillar mig att hon är pytte lite bättre.
Ja har börjat skritta henne lite för att mjuka upp kroppen och hon är inte lika stel. Men hon är slöare än sirap, Men jag hoppas att även det ska bli bättre när hon inte känner dessa "låsningar" bak. Jag har inte bråttom med henne, utan tar det väldigt lugnt.
Ballad har inte gått över 40 dagar i sin dräktighet än, så jag är nojig till dess;-) Hon är super kelen och vill verkligen visa mig att hon vill göra något, inte bara gå i hagen. Ända sen första dagen jag träffade Ballad har jag märkt att hon är en häst som älskar att jobba och få vara med. Scooter är precis likadan, hon vill ALLTID vara i centrum och få nya saker att tänka igenom, ja Scooter är verkligen en bushäst som gillar att testa nya saker.
Vi är väldigt oroliga över Xena, hon blir bara slöare & slöare. Vi vankar av och an och försöker få upp hennes humör, men inte mycket tycks hjälpa. Vi har testat att ökat på både kraft & grovfoder då hon tappat vikt. Avmaskade henne igen fall i fall någon masklusing slunkit undan den äckligapastan innan.
Men vi tror det är att hon bli "mobbad" av dom andra, dom är väldigt elaka till minstingen. Så vi testade att flytta Xena & Scooter, men Scooter fortsätter att vara elak. Så nu har jag slut på ideer.
Hon har ingen feber är inte halt nej allt ser bra ut, förutom hennes humör. En saddlebred åring ska enligt andra sprudla av energi & bus. Men Xena har aldrig varit särskilt fullblodstypisk, hon tar allt med ro.
Som jag skrev under nyheter så har jag varit och hämtat "hem" Rebellen. hans ägare har flyttat utomlands så jag ska ta hand om honom ett tag, jag vet inte hur framtiden ser ut men jag antar att jag får ta det som det kommer. han var väldigt halt när jag hämtade honom. Varken hovslagaren eller veterinären hittar något direkt fel med honom, veterinären tror att han var överansträngd. Så nu har jag tagit ur han ur galoppträning, då det har tagit på honom, han är en väldigt omogen stoor grabb. Sen har han fått gått & myst i hagen med Soda & Billy.
Men han har drivit mig till vansinne här hemma, Rebellen älskar att få vara med mig, få jobba, komma ut och bara bli ompysslad. Han vankar verkligen av och man tills man ger upp och kelar en extra gång emd honom, han är ju trots allt min gullegris;-)
Han blev överlycklig när jag började rida honom lite lätt, först var det som och sitta på en tickande bomb, Linnea red min andra häst Amber, hon är ju i fullträning så hon red före travade & galopperade emdans jag skulle ta det lugnt i skritt med Rebellen, tji fick jag. Han steppade, stegrade sig, försökte sticka ja allt som finns i "jiiippiee" ordlistan för busiga hästar. Nästa gång vi tog en liten tur så visste han att jag inte skull glömma honom så då njöt han för fullt av att komma ut på en lunkar tur. Underbart! Rebellen är den härligaste hästen jag någonsin ridit. han har lätta fjädrande travsteg som är så behagliga, han har en urmysig "gungstols" galopp som kan göra många hästar gröna av avund.
Ambers träning rullar på för fullt, att ha ett Arabiskt fullblod i kondition för distans har både för & nackdelar, hon blir ju aldrig trött! Jag harvar runt på stubbåkrarna och försöker få henne att inse att hon inte är en arabgaloppör längre men hon tycks säga "har du en gång tränat mig för detta så ska du få bita i det sura äpplet" och det där äpplet är verkligen surt.
Vi strök oss nyligen från Billingeritten, jag skulle varit med i T50 km. Men Amber kändes inte alls på topp veckorna innan tävlingen, hon snubblade mycket & kändes allmänt ojämn, så verkligen i sista minuten (nämligen natten till tävlingen) så beslöt jag mig för att stryka oss. varför åka 80 mil när hästenn inte känns helt 100? det känns inte alls schysst mot Amber. Men nu känns hon bra igen, så vi hoppas istället på Greveritten den 22 september, min hemmabana. Den är vid Sjöbo. Härligt att bara ha typ 40 minuter till tävlingen istället för att sitta i en bil i 5 h som det brukar vara. Sen har jag ridit där mycket, förr dvs, på tiden då jag började med distansridning. Det var så kul, jag googlade för skojskull på min första distansritt som jag red år 2003, den fanns kvar. Vi tränade i mer än ett år för att starta i den ritten, så mycket spänning det var! och dagen då det avr tävling så var det den varmaste dagen i Maj, dom första 3 milen höll jag på att få värmeslag. Tyvärr blev jag utesluten efter första veterinärgrinden. Min tappra häst var halt, han hade en gammal skada i knäet sen tiden då han gick på travet. Det blev inga mer tävlingar efetr det.
Jo jag var med i några klubbtävlingar där jag bla "vann" med min tränares häst.
Jag har sådana förhoppningar på Soda & Ballad inom distans, dom ska bli mina nya stjärnhästar. och så ska vi piska alla Araberna & visa hur bra Morgans är;-)
Med Soda går allt toppen, han är väldigt hingstig. Men trots det är han den snällaste unghästen jag hållt på med. Han är verkligen iunderbar rätt igenom. testade att lastträna honom för ett tag sedan, vi ahde precis lastat ur halm så var jag ute och gick med honom. För skojskull tänkte jag att han skulle börja vänja sig vid transporten, tji fick jag, han gick rätt in ich stod snällt där inne! jag blev verkligen chocka & tänkte att han kanske inte hann fatta avd han gjorde, så jag backade u rhonom och testade igen, jo visst gick han upp igen! han började snällt att äta, det är en typisk Morgan!
jag skulle kunna skriva hur mycket som helst men det blir nog jobbigt att läsa. Så jag uppdaterar mer snart, tex tankar & planeringar kring nästa år.
Men jag ska dock berätta en super kul sak, den 6 september åker jag & några andra Morgan entusiaster till England för att kolla på EM för Morgans, det ska bli så kul att håller på och svimma. Jag har superroligt sällskap av bl.a Sara Alvrud som äger Goldget Kitty (Sisseys helsyster) och Tullesbo Dan Hawkins, en Emigrant bebis. Som sagt jag hopaps det kommer bli en oförglömlig resa, för när man har så många hästar så blir det nästan aldrig att man gör något annat.
Ha det gott allesammans!
ps, om ni undrar varför det är en massa stavfel å missade ord e de för jag skriver så fort och är alledes för lat för att kolla om jag slarvat...det är ju faktiskt kväll;-)
